Potatis i Skånes Leader Ess -

Potatisens år 2008

Det här är Potatisens År
(källa: Potato Processing, May/June 2008)

Den en gång så anspråkslösa potatisen är numera en integrerad del av det globala livsmedelssystemet. Både produktionen och konsumtionen av potatis växer i utvecklingsländerna och grödans betydelse har nu erkänts av FN.

Potatisen regerar!
År 2008 har utsetts till potatisens år av FN – i en tid när livsmedelspriserna stiger kraftigt i hela världen som en följd av minskad tillgång på vete, majs, ris och andra lantbruksprodukter.

I många låginkomstländer växer oron för livsmedelbrist och därpåföljande instabilitet. I det läget vänds blickarna mot en gammal gröda som kunde lätta på pristrycket – den anspråkslösa potatisen.

Potatisen är redan en integrerad del av det globala livsmedelssystemet. Den är världens största icke- sädbaserade livsmedel med en rekordproduktion på 320 miljoner ton år 2007.

Konsumtionen av potatis växer kraftigt i utvecklingsländerna, som idag står för över hälften av den globala skörden. Att potatisen är lätt att odla och har ett högt energiinnehåll gör den till en värdefull gröda för miljontals bönder.

I motsats till de vanligaste sädesslagen är potatisen ingen internationell handelsvara. Bara en liten del av totalproduktionen går på export och priset bestäms oftast av lokala produktionskostnader istället för fluktuationer på den internationella marknaden. Därför är potatisen en säker produkt för bönder med låga inkomster och utsatta konsumenter, som kan vänta ut den aktuella globala livsmedelsturbulensen.

I Peru har regeringen till exempel agerat för att minska dyr import av vete genom att uppmuntra folk att äta bröd som innehåller potatismjöl. I världens största potatisproducentland Kina har lantbruksexperter föreslagit att potatisen ska bli den förhärskande grödan på en stor del av landets jordbruksarealer. Indien har planer på att fördubbla produktionen av potatis.

Potatisens år vill höja medvetenheten om den viktiga roll den anspråkslösa knölen spelar i jordbruket, ekonomin och den globala livsmedelsstabiliteten. Men det finns också ett rent praktiskt mål: att främja utvecklingen av hållbara system baserade på potatis, som stärker välmåendet för producenter och konsumenter och hjälper till att använda potatisens fulla potential som en gröda för framtiden.

De kommande två årtiondena kommer befolkningen i världen att växa med i medeltal mer än 100 miljoner människor per år. Mer än 95 procent av tillväxten sker i utvecklingsländerna, där det redan råder ett stort tryck på land och vatten.

En stor utmaning för världssamfundet är därför att säkerställa tillgången på livsmedel för nuvarande och kommande generationer, samtidigt som man skyddar de naturtillgångar vi alla är beroende av. Potatisen kommer att spela en viktig roll för att uppnå det här målet.

Potatis har konsumerats i Anderna redan i cirka 8000 år. Efter att spanjorerna förde grödan till Europa på 1500-talet spred den sig snabbt över hela världen. Idag odlas potatis på uppskattningsvis 192000 kvadratkilometer land, från Yunnan-platån i Kina och de subtropiska lågländerna i Indien till de ekvatoriala högländerna i Java och de ukrainska stäpperna.

Potatisen borde spela en viktig roll i de strategier som ska se till att fattiga och hungriga människor får näringsrik mat. Det är idealt att odla potatisen där tillgången på land är begränsad men där det finns arbetskraft i överflöd, alltså sådana förhållanden som utmärker en stor del av utvecklingsländerna. Potatisen producerar mer näringsrik föda snabbare, på mindre land och i hårdare klimat än någon annan betydande gröda. Närmare 85 procent av plantan är ätbar i motsats till cirka 50 procent för sädesslag.

Och dessutom är potatisen bra för dig. Den innehåller mycket kolhydrater, vilket gör det till en bra energikälla. Den har också den högsta andelen protein (ca 2,1 procent av vikten) av alla rotfrukter och knölar. Proteinet är dessutom rätt högvärdigt, med aminosyror som passar människan väl.

Potatisen innehåller också rikligt med c-vitamin – en enda medelstor potatis ger hälften av det rekommenderade dagliga intaget och en femtedel av den rekommenderade dagliga dosen av kalium.

Efterfrågan på potatis fortsätter att stiga. De senaste tio åren har potatisproduktionen vuxit globalt med i medeltal 4,5 procent, och det betyder att den gått om tillväxten av många andra viktiga födoämnen, speciellt i Asien.

I Europa har konsumtionen av potatis gått ner, men konsumtionen i utvecklingsländerna har istället vuxit från under 10 kg per capita år 1961-1963 till nästan 22 kg år 2003.

I utvecklingsländerna konsumeras fortfarande bara en fjärdedel så mycket potatis som i Europa, men allt tyder på att konsumtionen kommer att stiga kraftigt i framtiden. Fram till 1990-talet odlades och konsumerades merparten av potatisarna i Europa, Nordamerika och länderna i det forna Sovjetunionen. Efter det har efterfrågan och produktionen på potatis vuxit mycket kraftigt i Asien, Afrika och Latinamerika, från 30 miljoner ton på 1960-talet till mer än 165 miljoner ton år 2007.

Uppgifter från FAO visar att produktionen av potatis i utvecklingsländerna för första gången gick om produktionen i i-länderna år 2005. Idag är Kina den största potatisproducenten, och nästan en tredjedel av alla potatisar i världen skördas i Indien och Kina.

Asien och Europa är de två största potatisregionerna och stod för mer än 80 procent av världsproduktionen 2007. Också om skördarna i Afrika och Latinamerika var betydligt mindre så låg de ändå nästan undantagslöst på rekordnivåer. Avkastningen av skörden var klart störst i Nordamerika med mer än 36 ton per hektar.

I Asien äts hälften av världens potatisar, men den stora befolkningen gör att mängden per person ända låg på anspråkslösa 25 kg år 2005. De mest hängivna potatisätarna finns i Europa. Konsumtionen per person är lägst i Afrika och Latinamerika, också om den växer snabbt.

I många utvecklingsländer pågår ett skifte i näringsintaget då högre inkomster speciellt i storstadsområden har lett till en ökad efterfrågan på energirik mat. Som en följd av det växer också efterfrågan på potatis. I Sydafrikas urbana områden har konsumtionen av potatis vuxit, medan majs fortfarande är den viktigaste grödan på landsbygden.

I Kina har ökade inkomster och urbanisering lett till ökad efterfrågan på förädlad potatis. Potatisen spelar alltså redan en viktig roll i många länder när det gäller att göra dieten mer mångsidig.

Även andra baslivsmedel kan svara på behovet av energi, och potatisen ska inte ersätta dem helt utan snarare vara ett tillägg i dieten, med sitt höga innehåll av vitaminer, mineraler och proteiner. Potatis är ett viktigt baslivsmedel, men en balanserad diet måste också innehålla andra grönsaker och fullkornsprodukter.

Fakta: Det här handlar det om
Det huvudsakliga målet med det internationella Potatisens år (International Year of the Potato, IYP) är att främja en hållbar utveckling för industrin och producenterna. Året ska ses som ett första steg i en kontinuerlig process. Det kommer att fungera som en katalysator för informationsutbyte och initiera långsiktiga program för potatisutveckling.

På kort sikt kommer året att öka medvetenheten om potatisen och stöda potatisrelaterade aktiviteter. På längre sikt kommer tyngdpunkten att ligga på att skapa nationella program och utvecklingsstrategier. För att mångdubbla effekten av året kommer det att vara av yttersta vikt att skapa och upprätthålla kommittéer på regional och nationell nivå.

De omedelbara målen är:
•   att öka medvetenheten om vikten av potatisproduktion och -användning som ett medel att
avhjälpa extrem fattigdom och svält, samtidigt som miljön beaktas.

•   att koordinera och genomföra aktiviteter på nationell, internationell och global nivå för att fira
potatisens år.

•   att främja utbytet av kunskap och information om utmaningar och möjligheter för att förbättra
produktiviteten i potatissektorn på global, regional, nationell och lokal nivå.

•   att förstärka långvarigt internationellt partnerskap och samarbete mellan offentliga, icke-
statliga och privata intressenter i potatisens produktionskedja.

Och målen är:
•   En förstärkt profil för potatisen, som leder till högre global medvetenhet om grödans betydelse
för livsmedelsstabilitet och inkomstgenerering, större efterfrågan, bättre avkastning för producenter och producentländer, och erkännande och förbättrad förståelse för enastående gamla odlingssystem för potatis.

•   Förstärkta mekanismer för att bekämpa fattigdomen lokalt och deltagande mekanismer för att använda tillgångar för potatisutveckling och uppnå miljömässiga fördelar i de länder där potatis konsumeras.

•   Förstärkt internationellt samarbete genom att bygga partnerskap.

•   Förstärkt uppskattning bland skolelever när det gäller lantbruks-, närings- och miljömässiga samt sociala frågor, och livsmedelssystem överlag.

Hur började det hela?
Ett utkast till resolution framlades vid FN:s generalförsamling av schweizaren Stefano Toscano: ”Beaktande att potatisen är ett baslivsmedel för världens befolkning, återkallande resolution 4/2005 från FN:s FAO-konferens, införd 25 november 2005, försäkrande att det finns ett behov av att fokusera världens uppmärksamhet på den roll potatisen kan spela i att skapa livsmedelsstabilitet och avskaffa fattigdom i enlighet med det internationellt överenskomna utvecklingsmålen, millenniemålen inberäknade,

1.   Besluts att år 2008 ska bli potatisens internationella år

2. Inbjuder FAO att underlätta implementeringen av det internationella året, i samarbete med
regeringar, FN:s utvecklingsprogram, den konsultativa gruppen från internationella center för lantbruksforskning (CGIAR) och andra relevanta organisationer inom FN, samt relevanta icke- statliga organisationer...”

2009-10-01 @ 14:57:25 Anteckningar Permalink

Kommentarer

Trackback