Potatis i Skånes Leader Ess

Forsberg, Pia, Gustafsson, Henke, Potatisboken, Forsbergs skola, 2007.

 

Beställde en bok om potatis över Internet, potatisboken heter den. Tredje boken med just titeln Potatisboken.

 

Aningslöst öppnar jag boken för att se vilka recept jag hittar här. Jag har ju redan flera böcker med recept. Hur många kan det finnas egentligen? Även om potatis har nästan oändliga möjligheter måste de ju ta slut någon gång.

 

På första uppslaget ser jag en potatis, några böcker och en bibel. Potatisen håller dem på plats.

 

Slår ihop boken och tittar på framsidan.

 

Potatisboken – 100 potatisidéer.

 

Inga recept alltså. idéer.

 

Potatis kan alltså fungera som bokstöd och 99 andra idéer.

 

Är du intresserad?

 

Klicka här >>> så kommer du till Forsbergs skola och kan beställa Potatisboken. Oumbärlig för dem som har allt och för de som har humor.

Leif

 

Arnborg, Gunnar, Folk och potatis. Förlag HG Arnborg, 1996.
Läs mer >>>

Agatston, Arthur, South Beach-dieten, 2005
Läs mer >>>

Alströmer, Jonas, Får och potatis, 1992

Berger, Monica, En säck potatis och ett flak ägg, 1996

Berntsson, Dan, m.fl. Potatis, 2004
Läs mer >>>

Betodling, 1979

Bonekamp, Gunnevi, Laga gott av potatis, 1995

Bragée, Mette, Grönsaker, rotfrukter och potatis, 1996

Broström, Lillemor, Banta 3-6 kilo med potatis, 1982

Carlsson, Haldo, Potatissorter i svensk produktion, Sveriges Lantbruksuniversitet, 1991
Läs mer >>>

Cowell, Cressida, Hur du stjäl en potatis, 2007

DesMaisons, Kathleen, Potatis - inte prozac, 1999

Forsberg, Leonard, Om potatisodling. Förlagsaktiebolagets Boktryckeri, 1903.
Läs mer >>>

Geffenblad, Lotta, Prick och Fläck trycker till, 2009

Harryson, Peter, Mina favoriter, 2001
Läs mer >>>

Haveman, L. Wickman, M. Boken om potatis, Bra Böckers matbibliotek,

Hellbo, E. Esbo, H. Våra potatissorter, Lantbruksförbundets tidskriftsaktiebolag,  1948

Holmberg, Kerstin, Jordkällare och skafferi, 2., rev. uppl. 1993

Ingves, Gunilla, Har du sett på potatisen!, 1976

Ingves, Gunilla, Nalle Brunos höst, 2008
Läs mer >>>

Keyland, Nils, Svensk Allmogekost, Carlssons, 1989. Första utgåvan 1919
Läs mer >>>

Kiel, Erik, Skaarup, Kirsten, Potatisboken, Wahlström & Widstrand, 1984
Läs mer >>>

Lagercrantz, Rose, Flickan som älskade potatis, 2007
Läs mer >>>

Liimatainen, Aura, Potatis och rotfrukter, 1995

Lilliecreutz, Maria, Ambrosius går under jorden, 1979

Lindstedt, Gunnar, Svart jord, Frank, 2008
Läs mer >>>

Lindvall, Gunvor, Danielsson, Ingegerd, Potatisboken, LTs förlag, 1979
Läs mer >>>

Lundin, Allan-Sigward, Fantastiska stärkelsen, 1977

Nilsson, Bo Sigvard, Oden Karlssons magiska potatis, 1994

Olsson, Stefan, Potatis - mycket mer än Bintje, 2005
Läs mer >>>

Paulsen, Marit, Den stressade potatisen, Gidlunds, 1985

Potatis på 100 sätt, 1987

Potatis så in i Norden, Nordiska genbanken, 2001.
Läs mer >>>

Rut & Knut tittar ut på mat, 2003
Läs mer >>>

Rättzén, Bengt, Minnesskrift 1907 - 1996, Bränt va´ de här! Sveriges Bränneriintressenters ek. för.
Läs mer >>>

Stacey, Jenny, Potatis, 2000

Stjernlöf-Lund, Anita, Faster Hannas potatisbok 133 recept, Bild, text&form, 1998
Läs mer >>>

Svensson, Birger, Svensk potatisodling / Potatisen i forsknig och undervisning, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, 1996
Läs mer >>>

Sørensen, Anders, Sagan om den underbara potatisen, 1989

Sörman, Anne, Potatis, p-piller och pizza, 2000

Triberg, Annica, Potatis, 2001

Öhrn, Maria, Min första kokbok, 1. utg. 2005

Hittade två spännande potatisböcker från 1919 på Bokbörsen:

107 sätt att tillaga potatis, samanställda av D. F. Albert Bonniers förlag, 1919

Ett recept >>>

62 sätt att baka bröd och kakor av potatis, sammanställda av D. F. Albert Bonniers förlag

Ett recept på bröd och två på våfflor >>>

Leif

Klarar jordbruket att leverera vårt dagliga bröd när oljan sinar?

Överallt i världen satsas enorma belopp på så kallade förnyelsebara drivmedel som ska ersätta oljan. Frågan är om världens åkermark verkligen räcker för att framställa både mat och drivmedel? Nu väntar oljebrist med förödande konsekvenser. Ett allt varmare klimat på grund av koldioxidutsläppen, vattenbrist och fortsatt befolkningstillväxt i världen kommer att sätta fokus på världens matproduktion. Det spannmålsöverskott vi vant oss vid kan inom några år förvandlas till spannmålsbrist.  Forskarna räknar med att det varmare klimatet i världen leder till allt lägre skördar. Vårt sätt att leva och livnära oss måste förändras. Många anser att vi måste tillbaka till ett kretsloppsjordbruk som är ekologiskt uthållit. I Svart jord berättar journalisten Gunnar Lindstedt spännande och välskrivet utifrån personliga erfarenheter om de avgörande förändringar vi står inför.

Läs mer eller beställ >>>

”En vanlig livsmedelsaffär kan idag erbjuda mer än 50 sorters ostar, mjölkprodukter i alla upptänkliga varianter, 20 sorters pasta – men när det gäller potatis är det få butiker som tror att vi klarar mer än valet mellanfast och mjölig. …

 

… Potatis har fått en prägel av lågprisprodukt, en bulkvara som ligger uppstjälpt i en potatisbinge i affärens dunklaste hörn. …

 

… Det är inte konstigt att vi köper allt mindre potatis. Den svenska konsumtionen har gått ned med 20 procent under de senaste fem åren. 1990 åt varje svensk genomsnitt 60 kg potatis per år, 2002 hade konsumtionen minskat till 42 kg."

 

Massor med spännande läsning om potatis i boken, den är verkligen värd att låna på biblioteket.

Leif

 

I Folk och potatis, Gunnar Arnborg står på sidan 86 vänstra spalten:

Ett exempel på det lilla, som blir till något stort och betydelsefullt och med sitt namn hedrar någon som i sin tur äras bör.

Ivar Lo-Johansson fick en sådan utmärkelse. Någon stol i Svenska Akademien blev det aldrig för honom. Men hans namn skall länge än sättas fram på borden i form av Ivar Lo:s blå, en härlig potatissort, som vid kokning mister sina blåa ton och blir helt vit.

 

Läs mer om Gunnar Arnborg, Får medalj för sitt livsverk >>>

Tore Wretman säger i förordet till den nya upplagan:

" Svensk allmogekost av Nils Keyland bör, enligt min uppfattning, betraktas som ett för svenska folket synnerligen angeläget verk. …

… Man blir en smula ödmjuk när man läser: 'I Gräsmark socken i Värmland var 1812 nöden så stor att man på burgna ställen kokade välling av sänghalm, hackad och malen. I Finnveden i Småland bakades bröd av råghalmshackelse, malen på handkvarn. Och så sent som i mitten av 1800-talet förekom malen bark som utdrygning både till bröd och välling.'

Om detta kan man läsa i Svensk Allmogekost som rent saklig redogörelse om hur det gick till och vilka särskilda redskap som utvecklats för att på bästa sätt skilja barken från trädet, torka och mala det."

"vänder sig till potatisodlare och andra, som är intresserade av olika potatissorter.

Olika sorters odlingsegenskaper redovisas i diagram och de botaniska karaktärerna i färgbilder av grodd, blomma och knöl.

Denna skift är därför också ett utmärkt hjälpmedel att särskilja olika potatissorter.

Författare är Haldo Carlsson, försöksledare vid institutionen för växtodlingslära, i samarbete med  Sveriges Potatisodlares Riksförbund. Han svarar för genomförandet av den officiella sortprovningen av potatis."

Från bokens baksida.

Potatisortimentet har indelats i två avdelningar:

Matpotatis
Färskpotatis
Höst- och vinterpotatis
Bakpotatis

Potatis för industriell bearbetning

Leif

Svensk potatisodling.

Utvecklingen under 1900-talet, och

Potatisen i forskning och undervisning.

Institutionen för växtodlingslära i Ultuna 1957- 1991.

 

1900-talets svenska agrarhistoria är inte särskilt väl undersökt. Detta gäller främst den agrara primärproduktionens historia och forskningen kring denna produktion. Det är därför angeläget att ge ut denna bok om 1900-talets svenska potatisodling, skriven av en de areella näringarnas man. Boken har sin utgångspunkt i författarens egna erfarenheter och kunskaper från vetenskapligt men också från agrart och verklighetsnära håll.

 

Docent Birger Svensson har från 1957 till 1991 varit aktiv inom forskning, försöksverksamhet och debatt om potatisens odling och användning. Vid dåvarande Statens Jordbruksförsök sammanförde han kunskapen inom odlingens område: radavstånd, gödsling, skorv etc. och fortsatte med studierom variationerna inom knölbildning, bladmassans uppbyggnad m.m. vid Lantbrukshögskolan sedermera Sveriges Lantbruksuniversitets institution för växtodlingslära. Han kom tidigt att intressera sig för potatisens industriella användning, bl.a. till chips, och för livsmedelssäkerhet. Från föredrag, debatter och uppsatser är hans engagemang för potatis som en viktig göda i folkhushållet välkänt. Potatisens status som livsmedel har höjts tack vare Birger Svenssons intresse för kvalitetsfrågorna.

 

Volymen innehåller två skrifter som på ett intressant sätt kompletterar varandra. Den första är en översiktlig historik om odlingen, organisationer, försäljning, statlig styrning etc., till den största delen under 1900-talet. Den andra skriften, som är en redogörelse för forskning och undervisning om potatis vid Ultuna under senare hälften av 1900-talet, ger en inblick i den speciella värld, där forskarna arbetar till odlarnas gagn.

(Ur företalet av professor Sven-Uno Skarp, Akademisekreterare och VD)

 

Här finns också en diger litteraturlista och en personföreteckning.

Leif

Några utdrag ur boken Potatis från sidan 12:

– Potatis är hushållens bästa och billigaste råvara. Det här är en unik basvara som kan användas i snart sagt alla matlagning – och i alla världens mat. Tillbehör, ensamrätt eller soppa. Svensk, europeisk, indisk, thailändsk – potatis är gott överallt.

– Dessutom är den mångsidig; du kan koka, steka, stuva, grilla eller varför inte mosa potatis.

– Jag kan fortsätta rabbla fördelar: potatis har lätt för att förena sig med fett och vätskor, den lyfter smaker i örter och kryddor, den är god i sallader då den samsas med både olja och syra från vinäger och citron.

– Problemet är priset. Potatis är en billig basvara som ofta blir illa behandlad och lite sedd över axeln. Vi måste ge potatisen den status den förtjänar. Jag vill lyfta fram den i ljuset – samtidigt som jag påminner om hur den ska förvaras: mörkt och svalt.

Säger Dan Berntsson i boken Potatis.

Rut & Knut tittar ut på mat, 2003
Läs mer >>>

Del i faktaboksserie med Rut o Knut som här lär sig om mat. Frågor som ställs är bl.a. varför man blir hungrig, vad som finns i maten o var den kommer ifrån o vad man äter i andra länder. Även om bordskick o brödbak. Innehåller övningar o experiment.

Lagercrantz, Rose, Flickan som älskade potatis, 2007

Boken utspelar sig under andra världskriget. Två systrar, Viorica och Charlotte, överlever koncentrationslägret Bergen-Belsen genom att en av dem bara vill äta potatis.

Ingves, Gunilla, Nalle Brunos höst, 2008

En bilderbok som handlar om hösten. Nalle Bruno och Majsan plockar solrosfrön till småfåglarna, äpplen som blir en äppelpaj, tar upp potatis och lagar soppa av pumpan. Sedan leker de i lövhögarna.

Harryson, Peter, Mina favoriter, 2001

Ett hundratal recept som utgår från några av författarens favoritråvaror: bröd, ost o potatis. Både traditionella rätter, husmanskost samt nytänkande. Stefan Holmström har lagat maten. Uppföljare till "Peter Harrysons gäster".

Agatston, Arthur, South Beach-dieten, 2005

Dieten bygger på att man äter normalstora portioner med kött, fågel, fisk, ägg, nötter, ost och grönsaker men undviker t.ex. vitt mjöl, vitt socker, potatis, ris, pasta och fetter som är dåliga för kroppen. En teoridel förklarar tankarna bakom dietens tre faser, en receptdel ger måltidsförslag för varje fas.

Potatis så in i Norden, Nordiska genbanken, 2001.

En beskrivning av gamla potatissorter bevarade hos Nordiska Genbanken.
”De gamla lantsorterna är även en del av vår kulturhistoria och är värdefulla för forskning om genetiska resurser.” – sid 6.

Potatisens historia beskrivs på sidorna 56 – 62.

Tre sorters potatis: matpotatis, industripotatis och fabrikspotatis – stärkelsepotatis.

Ännu mer läsning >>>

Forsberg, Leonard, Om potatisodling. Förlagsaktiebolagets Boktryckeri, 1903.

Konstgödning – Sedan 1870-talet har dock en om ock svag höjning i afkastningen inträdt, och bland medverkande orsaker härtill kunna i främsta rummet anföras ett allmänt framåtskridande inom jordbrukets samtliga områden, rikligare och allmännare användning af konstgjorda gödselämnen … – sid 9.

Tabell över potatisproduktion 1901. Kristianstads län och Elfsborgs län ligger i topp. – sid 10.
En beskrivning av hur växtförädling går till i början på 1900-talet – sid 17.

”För att inskränka användningen af den dyrbara handkraften vid potatissättningen har man i utlandet konstruerat särskilda potatissättningsmaskiner … – sid 73.

”Som förut nämndes, har ingen af de tills dato konstruerade potatisupptagningsmaskinerna fått någon större praktisk betydelse ’” – sid 85.

Beskrivning av potatisen andning och hur stärkelse omvandlas till socker. – sid 93.

”I handeln förekomma särskilda potatissorteringsmaskiner …” sid 94.

Rättzén, Bengt, Minnesskrift 1907 - 1996, Bränt va´ de här! Sveriges Bränneriintressenters ek. för.

”Redan i mitt av 1700-talet började man i Sverige på högsta nivå fundera över potatisens användning som råvara vid brännvinsframställningen.” – Sid 11.

”Men i början av nästa sekel tog potatisbränningen fart. Framställningsmetoder togs fram och odlingen ökade snabbt. År 1814 hade potatisen i flera sydsvenska län såsom Blekinge, Kristianstads och Hallands län praktiskt taget undanträngt spannmålen som råvara vid spritfabrikationen efterhand som alla restriktionerna slopats och hanteringen släpptes fri.” – sid 12.

”Brännmästareskolan i Fjälkinge meddelade kostnadsfri undervisning i brännvinsbrännandets konst.” – sid 37.
“ett speciellt samarbetsorgan mellan de två branschorganisationerna Sveriges Stärkelseproducenters Förening och Sveriges Bränneriidkareförening för hantering av gemensamma intressen i fråga om odlingen, rationaliseringssträvandena och prissättningen.” – sid 37.

”Någon efterkampanj våren 1994 blev det inte heller, varför den sista potatisen avverkades den 13 december 1993. Det rörde sig om drygt 921 ton. En nära 200-årig epok gick i graven.” – sid 67.

Sveriges Bränneriidkareförening 1907 – 11 juni 1971

Sveriges bränneriintressenter ekonomisk förening 11 juni 1971 – 27 juni 1995.

SBI Trading AB 227 juni 1995 –

28 juni 1971 blev AB Skånebrännerier till.