Slutrapport från förstudien till projektet

»Potatis som levebröd«

 

Under hösten 2009 beviljades medel från Leader Skånes Ess till en förstudie kring en projektidé benämnd enligt rubriken eller med andra ord »potatisen – dess framtid och möjligheter att bidra till landsbygdens utveckling«.

Förstudien har pågått under september och oktober månader.

 

Projektägare är Skånes Näringslivsarkiv, (SNA) NÖ kretsen och arbetsgruppen har bestått av Sven Jensén, Emmislöv, gruppledare, Gunnar Ahlström, Helsingborg, Jan Sebass, Åhus, Sverker Erlansson, Knislinge samt Leif Börje-Frid, Finja, intervjuare och rapportör. Resultatet finns redovisat i en blogg, se bilaga 1.

 

Potatisodling har under lång tid varit en viktig näring i nordöstra Skåne och här finns kompetens och stora industriella investeringar gjorda. Potatisen har också varit en viktig ingrediens i folkhushållet. Förstudien omfattar Bromölla, Kristianstad, Osby och Östra Göinge kommuner.

 

Frågeställningen har varit vilken framtid har potatisen för matsedeln och industrin och ett tänkt framtida projekt skulle kunna beröra områden som:

 

·      Vilken framtid har potatisen generellt?

·      Vad behövs för att skapa ett förnyat intresse för potatisen?

·      Forskning – hur har forskning bedrivits och hur kan eller bör den förändras?

·      Hur är den allmänna attityden till och värdering av potatis?

 

Intervjuer har under förstudien verkställts med sammanlagt 15 personer enligt följande uppställning:

 

Hushållningssällskapet, Kristianstad:

vd Sven Fajersson, mat och hälsa Elisabeth Lindgren, försöksledare Arne Ljungars

Lyckeby Stärkelsen:

Forsknings- och utvecklingschef Eva Larsson, medlemschef Stina Nilsson, Jüri Känno.

Regionmuseet Kristianstad:

museichef/landsantikvarie Barbro Mellander.

Krinova Science Park:

vd Lena Åsheim.

Högskolan Kristianstad:

professor i mat- och måltidskunskap Maria Lennernäs,

G L Larssons Mekaniska Verkstad AB:

Bromölla: vd Jörgen Larsson.

Svensk Potatis:

ordförande Lars Elofson.

Odling i Balans:

verksamhetsledare Lars Törner.

Potatisodlare:

Sven Götesson, Näsum

Solanum/potatisodlare:

Håkan Olsson.

Restaurang Tranan Sibbhult:

Paul Seugling.

 

Sammanlagt 15 personer har intervjuats under förstudien.

Med ledning av dessa intervjuer kan kommentarer, önskemål och åsikter sammanfattas enligt följande:

 

Samtliga intervjuade menar att allmänheten, butikernas personal och centrala inköpare måste ges mer kunskap om potatis. Potatisen är för anonym i dag. Det krävs en differentiering av potatisen dess mångfald skall beskrivas med namn på varje potatisort. De flesta är överens om att det är ett bra sätt att ge potatisen »en själ, en identitet ett varumärke«. I samband därmed bör det tydligt beskrivas hur olika potatissorter smakar och odlingsplatsen. Den kunskapen kan överföras till konsumenterna precis som alla vinmärken gör.

Aktuell forskning finns om smaken, se bilaga 2.

 

För att potatisen ska ha en chans längre fram behövs det att skolorna får bättre potatis och skolmåltidspersonalen får möjlighet att lära mer om potatis, se bilaga 3.

 

Potatisen har tappat i förhållande till pasta, ris och couscous men är ändå långt före vad gäller den dagliga konsumtionen. Vi äter cirka 45 kilo potatis per person och år. Pasta och ris har tagit stora marknadsandelar sedan 1960-talet. Störst andel har pastan tagit som har ökat från 0,8 kilo per person och år till 8,7 kilo. Även riset har tagit marknadsandelar, konsumtionen av ris har femdubblats under samma period från 1,0 kilo per person och år till 5,5 kilo.

 

Ge potatisen en själ, en identitet

För att potatisen ska ha en framtid och inte minska i konsumtion är samtliga intervjupersoner överens om att potatisen ska gå från anonymitet som enbart potatis till att beskriva dess mångfald i smak och namn. Potatisen behöver differentieras.

Potatisen värderas inte som den delikatess den är rätt tillagad och i rätt sällskap. Den är alldeles för billig i förhållande till den arbetsinsats som krävs och den används som lockvara av butikerna. Potatisen kan ta marknadsandelar om priset höjs. Kan verka som en paradox, men potatisen behöver förädlas mer innan den når konsumenterna. Om potatisen är rentvättad lockar den yngre konsumenter. Äldre vill fortfarande tvätta sin potatis. Om potatisen i en binge håller ungefär samma storlek så att det går att ange ungefärlig koktid på just den storleken möts fördomen att potatis tar så lång tid att koka. Mindre påsar med storlekssorterad potatis, rentvättad och därmed färdig för användning utan skalning och försedd med användningsområde samt receptförslag är antagligen den moderna människans krav.

Även storförsäljning i bingar bör märkas så långt möjligt.

 

Utbildning

Utbildning/information av alla som kommer i kontakt med potatis från odlare, via skolmåltidspersonal, inköpare, butikspersonal till konsumenten anses av de flesta som mycket viktigt. Butikspersonal önskar i allmänhet få mer kunskap om och kring potatis. Branschorganisationen Svensk Potatis har på försök tagit fram ett föredömligt utbildningsprogram för butikspersonal och ett inspirerande skyltmaterial i tre butiker, Maxi Regementsgatan i Helsingborg, Hemköp Kronprinsen Malmö och en Matöppet utanför Laholm. Speciellt Maxi i Helsingborg har satsat stort och därför också märkt ett ökat intresse och därmed också ökad köplust.

 

Det är även positivt att erbjuda demonstrationer i affärer för att ge kunskap till konsumenterna. Med mer kunskap om potatis ställer de i sin tur krav på butikerna att tillhandahålla olika sorters potatis, inte bara mjölig och fast. Med kunskap vet konsumenterna vilken sorts potatis de kan använda till den maträtt de ska laga.

Ett utbildningspaket skulle även kunna nå restaurangpersonal så att de i sina matsedlar skrev ut potatisens namn.

 

Offentliga föredrag

Under julskyltningssöndagen, 29/11 blev Leif Börje Frid inbjuden att prata om potatis på stadsbiblioteket i Hässleholm. Under föredraget bjöds på körsbärspotatis och förevisades Rosenpotatis, Shetland Black, British Qqueen, Arran Victory, Highland Burgundy Red, rödskalig King Edward. Mitt i julstressen kom ett tiotal potatisintresserade för att prata potatis några av åhörarna fick de förevisade sorterna med hem som nästa års sättpotatis.

Fredagen den 4 december bjöd Leif Börje Frid på smakprov av potatis på Kvantum i Hässleholm. Tre sorter, se bilaga 4, fick nyfikna kunder provsmaka. Intresset var stort. Under några timmar blev det mycket potatissnack.

 

Skolmåltider

Ungdomar säger nästan samfällt att den potatis de får i skolan har förstört deras relation till främst kokt potatis. Potatis som kokas långt bort i ett centralkök kan bli väldigt vattnig och inte speciellt god när den kommer till sina konsumenter. En insats på detta område kan säkerligen långsiktigt ge god utdelning. På så sätt möter vi därmed direkt de största konsumenterna av potatisens konkurrenter pasta- och risätare.

Närlagat är ett annat viktigt ord. Mat ska resa så lite som möjligt i färdiglagat skick och speciellt potatis. När det gäller skolmåltiderna hänvisar många till problematiken kring anbudsförfarandet vid inköpen. Dessa leder direkt till en osund prispress som driver fram sämre tillagningsformer.

 

Forskning

Det som alla är överens om är att bladmögel är potatisens största fiende. Odlare får något drömskt i blicken när de önskar en bladmögelresistent potatis. Flera har nämnt GMO som den största möjligheten. Medan andra sagt att det är ett stort misstag att manipulera inne i organismens gener. Det är inte växtförädling säger de senare medan de förra menar att det är vår tids förädling.

 

I den allmänna opinionen finns en rädsla för potatisen då den har ett ganska högt Glykemiskt index (GI) ett flertal av de intervjuade menar att den rädslan är överdriven. I en väl balanserad kost är potatisens GI inget större problem. Enligt jordbruksverkets statistik 2006 kom 40 procent av hushållskostnaderna att läggas på »utrymmesmat«, det vill säga chips, läsk, godis, grädde, feta såser, bakverk. Det är nog ingen som äter sig sjuk på kokt potatis! Däremot kan vi behöva se upp med »förädlade« potatisprodukter med hög fetthalt.

Här finns möjlighet för forskningen att göra en stor pedagogisk insats att upplysa och informera om potatisens fördelar på mattallriken.

 

När– orden

Närproducerat är ett nyckelord när det gäller att ge potatisen en framtid i förhållande till ris, pasta och couscous. Ingen av dessa tre produkter är närproducerade. Dagens ungdom är väl medvetna om klimatförändringarna och vill på alla sätt bidra till en förändring därför är närproducerat ett viktigt ord.

Potatisodlarna kan möta detta genom att märka potatisen med namn och hos vem potatisen odlats såväl på potatisbingen som på potatispåsen. Svegro har börjat i liten skala med namn på odlaren och potatisens namn. Där kan även vara enkla recept på maträtter just den potatisen är lämplig till. Inte minst viktigt är hur lång tid det tar att koka just den storleken. Eller hur lång tid den tar att baka i ugn.

 

För att utveckla landsbygden kan vi även föra in ett annat ord; närhandlat. Potatis är en arbetskrävande gröda som exempel behövs en 15 kilos säck för att så ett hektar betor medan det behövs 1,5 ton potatis. Så om odlarna får »näravsättning« för sin potatis kan ett antal nya gårdsbutiker växa fram.  Om maten tillagas i små kök med ett maximalt antal portioner på exempelvis 75 portioner skulle dessa kök bli undantagna i reglerna för upphandling. Då skulle de få närhandla närproducerade råvaror till sin matlagning, det skulle även klimatet vinna på.

 

Närhandlat, närlagat och närproducerat kan verkligen utveckla landsbygden och göra det möjligt för mindre lantbruk att specialisera sig med god lönsamhet. Hitta nya sätt att utöva grossistverksamhet (sortering, tvättning, paketering, distribution), någon form av kooperativ grossistgårdsbutik för dem som använder sig av »när-orden«. Barnen på daghemmen, eleverna i skolan och även de äldre som bor i serviceboende kan se, nästan, varifrån deras råvaror kommer. Oavsett om det gäller grönsaker, rotfrukter eller kött.

Sammanfattning

Den dialog som uppkommit i ovan relaterade intervjuer är intressant. Den visar på ett stort engagemang hos många parter och som säkerligen kommer att medföra en positiv utveckling för matpotatisen och dess plats på matsedeln.

Historiskt sett har det gjorts mycket i branschen men med varierande framgång. Nutida resonemang om att ge »potatisen en själ«, att skapa identitet åt knölen, att arbeta med utbildning av såväl producenter, personal i handelsleden som konsumenter, allt faller in under begreppet marknad.

 

För att klara denna komplexitet krävs insatser från alla berörda parter. Som ett gott exempel på positiv åtgärd kan nämnas den förändring som nyligen skett i ägandet av Solanum AB. Sextio nya intressenter, varav många potatisodlare, har engagerat sig och förhoppningsvis kommer detta att märkas på marknaden i fråga om förädlade produkter.

 

Det bör också påpekas att alla matpotatisodlande bönder har en begränsad marknad att arbeta på och följaktligen är konkurrenter – speciellt i en överskottsituation. Det krävs också samlade kvantiteter för att möta grossistblockens krav.

 

I sammanhanget har förutom matpotatis också diskuterats stärkelsepotatisens roll i fråga om landsbygdsutveckling och bondens ekonomi. Väl medvetna om att avregleringen av jordbruksnäringen de närmaste åren kommer att intensifieras kan slutsatsen dras att en eventuell minskad stärkelsepotatisproduktion kommer att ersättas av något annat som ger bäring till bondens ekonomi.

 

Potatis halkar efter i konsumtionen delvis beroende på en gammalmodig marknadsföring där många potatisbönder står ensamma mot de stora distributörerna och matkedjorna.

Hur kan vi konkret besvara projektets frågeställningar?

•Vilken framtid har potatisen generellt?

Vi har konstaterat att marknadsandelarna har minskat drastiskt under de senaste 20 åren. I butikerna har potatis förblivit en anonym produkt utsatt för stark priskonkurrens. Odlingsarealen anses svår att öka däremot kan förädlingsgraden direkt hos odlaren kan ge potatisen en ljusnande framtid.

 

• Vad behövs för att skapa ett förnyat intresse för potatisen?

Vår egen och de intervjuades åsikt är att potatis i framtiden bör förses med en identitet, ett varumärke, som kan värderas av konsumenterna.

 

• Forskning – hur har forskning bedrivits och hur kan eller bör den förändras?

Forskningen kan indelas i två avdelningar. Dels en grundforskning ute på fältet som beskriver växtens levnadsbetingelser. En viktig uppgift men kanske lite utanför våra möjligheter att bedöma. För en amatör verkar de nya rönen vad gäller gentekniken och bladmögel dock förhoppningsfulla.

Den andra formen av forskning kan sägas ligga inom marknadsföringsområdet.  Dessutom potatisens behandling i kostsammanhang bör bevakas, exempelvis verkar det som om potatis får bära det stora »syndalasset« i GI diskussionerna.

• Hur är den allmänna attityden till och värdering av potatis?

Många ser potatisen fortfarande som en basvara. Å andra sidan har det börjat märkas en liten men dock attitydförändring. Potatis ses av en del konsumenter som något exklusivt till kvällens matlagning.

 

Förstudiens uppgift

Förstudiens uppgift var att se om någon lösning fanns, för framför allt den mogna höstpotatisen som odlas i nordöstra Skåne, på potatisens minskade marknadsandelar. Hela den problematik som vi sett finns koncentrerat beskriven i meningen: »Det bör också påpekas att alla matpotatisodlande bönder har en begränsad marknad att arbeta på och följaktligen är konkurrenter – speciellt i en överskottsituation. Det krävs också samlade kvantiteter för att möta grossistblockens krav.«

 

För att skapa information och utbildning, distribution fordras ett gemensamt begrepp, ett varumärke. En massiv påverkan på marknaden kan inte enskilda gårdsbutiker och odlare åstadkomma. Reklambudskapet skall trots detta anspela i största möjliga utsträckning just på begreppen småskalighet, närhet, delikatess, utsökt. Antagligen bör ett begrepp skapas liknande vad färskpotatisodlarna har åstadkommit med begreppet Bjäre-potatis. Här är några tänkbara förslag som kommit fram under förstudien exempelvis Snapphanepotatis, Göingepotatis, Skånsk Närpotatis, Skånsk Gårdspotatis eller helt enkelt Skånsk Potatis.

 

Potatisodlarna bör kunna behålla sina marknadsandelar i förhållande till sina största konkurrenter, ris och pasta och viss mån bulgur genom att samarbeta över hela länet. Samarbete är viktigt för en framtida utveckling av potatisen och därmed landsbygden.

 

Arbetsgruppen har kommit till den logiska slutsatsen att de tankegångar som utgjorde grunden till förstudien enligt ovanstående rapport synes vara väl tillgodosedda. De marknadsmässiga instrument som finns kan eller bör kunna tillgodose högt ställda krav.

 

Det föreligger således ej förutsättningar för ett större och mer omfattande projekt i ärendet – att skapa möjlighet till landsbygdens utveckling.

 

Broby den 28 januari 2010

 

för arbetsgruppen

 

 

 

 

Sven Jensén

Glykoalkaloider är beska och giftiga kemiska ämnen som finns naturligt i potatis för att bland annat skydda mot angrepp av skadegörare. 

Det ligger nära till hands att misstänka att förekomsten av sådana naturliga pesticider är högre i potatis som odlas under stress, till exempel vid extrema väderbetingelser eller i en miljö där de utsätts för angrepp av både biologisk och kemisk natur.

 

Läs mer Livsmedelsverkets hemsida >>>

Tv-kocken Niklas Ekstedt slår ett slag för en knöl som är lätt att älska. Han bjuder på potatisprovning tillsammans med Bitte och Bertil, odlare i Viken på Kullahalvön. Och visst är det lika roligt och lärorikt att prova potatis som vin eller olivolja.

 

Läs hela artikeln i Allt om Mat, klicka här >>>

 

 

Har varit i väg i dag och hämtat några spännande potatissorter som jag kommer att visa upp på Stadsbiblioteket i Hässleholm på söndag 29/11 15.15.

och så kommer jag att bjuda på:

Mimi "Körsbärspotatis"
Mimi är en helt ny typ av potatis. Sorten ger många små runda potatisar och kallas därför även Körsbärspotatis. Mimi är utmärkt att rosta hel i ugn eller serveras i olika sallader. Mimi är framtagen i Skottland och registrerades år 2002. Resistent mot potatiskräfta.


Nästa gång vi kan ses är på Kvantum i Hässleholm, lördag 4/12 mellan 15 och 18.

Då blir det smakprover på flera olika sorters kokt potatis för att utröna vilka smaker en potatis faktiskt innehåller. Nyfiken? Läs mer >>>

Arran Victory
Arran Victory en relativt högavkastande sort som dock tar tid på sig att utveckla full skörd. Sorten är mycket mjölig och är en perfekt mospotatis. Arran Victory är framtagen i Skottland och registrerades år 1918. Resistent mot potatiskräfta.

British Queen – Snöboll
British Queen är en sommarpotatis som odlas mycket på Irland, men där kallas den bara för Queen. Sorten är mycket mjölig och vit. I Sverige odlas sorten under namnet Snöboll. British Queen ger runda knölar. British Queen är framtagen i Skottland och registrerades år 1894.

Highland Burgundy Red
Highland Burgundy Red är en riktig raritet. Sorten är helt genomfärgad ceriseröd och innehåller mycket antioxidanter. Highland passar utmärkt att fritera eller gör mos av. Highlands ursprung är något osäker men sorten serverades 1936 på Savoy vid en festmåltid för hertigen av Burgundy.

Shetland Black
Köttet har en svart ring.


Leif

Finns det möjlighet att smaka en doft av skog, smör och nötter i King Edward?


Under några timmar kommer jag att prata om potatisen som delikatess och låta dig provsmaka några olika sorter.

Kvantum har många olika sorters potatis, inte bara mjöliga och fasta. Här finns Amandine, Cherrie, Laura och många många fler.

Leif Börje-Frid



Läs här >>>

Intresset för vår förstudie om potatis har spridit sig. På skyltsöndagen ska jag prata om potatis i stadsbiblioteket i Hässlehom.

Leif

Skyltsöndag på Kulturhuset

På biblioteket:

• Kl 14.00 Per-Åke Fredriksson Så släktforskar du. Bildspel
• Kl 15.15 Leif Börje-Frid En folkkär knöl. Om potatis. Kom och provsmaka körsbärspotatis!
• Vinterboken för vuxna Läs fem böcker, skriv ett kort omdöme och lämna på biblioteket. I gengäld får du välja en nyutkommen bok. Sista inlämningsdag 27 februari
• Försäljning av utgallrade böcker och tidskrifter | Julkortspyssla med Europa direkt Skicka en hälsning till en vän i Europa

I entréhallen: Röda Korset Kupan, UNICEF, Göinge hembygds- och Släktforskarförening, Piratensällskapet, Astrid Heinsen När prästen kom till Sörby

Hanna Biljer har under många år odlat olika sorters potatis, så många sorter att hon med tiden blivit en riktig ”potatiskännare”! Potatisarna i hennes odling bär många namn, några lokala som ”Gullan från Lerdala” och ”Gusten från Älgarås”, andra mera kända sorter som ”Ameriker” och ”Snöboll”. Potatis är en del av vårt ”närande” kulturarv och de gamla sorterna har egenskaper som kan vara väl värda att bevara till eftervärlden! Bara en sådan sak att potatis kan smaka väldigt olika. Vem tänker på det när vi köper snabbköpets anonyma potatisar i påse eller låda? Möjligen anges att potatisen är ”fast” eller ”mjölig”, vem tänker då på att inom en enda potatis döljer sig en hel liten knölig personlighet?

Läs mer >>>

 

Potatis som levebröd

 

Vi, en arbetsgrupp inom Skånes Näringslivsarkiv (SNA) Nordöstra gruppen, har av Leader beviljats pengar till en förstudie om ”potatisen - dess framtid och möjligheter att bidraga till landsbygdens utveckling”. Projektet innebär också att i viss mån blicka bakåt i historien för att hämta inspiration för entreprenörer och andra som vill utveckla potatisen odlings- och marknadsmässigt.

 

Potatisodling har under lång tid varit en viktig näring i nordöstra Skåne och här finns kompetens och stora industriella investeringar gjorda. Potatis har också varit en viktig ingrediens i folkhushållet. Men vilken framtid har potatisen för matsedeln och för industrin?

 

Ett framtid projekt kan innehålla frågeställningar som:

 

Vilken framtid har potatisen generellt?

Vad behövs för att skapa en guldålder för potatisen?

Forskning – hur har forskning bedrivits och hur kan eller bör den förändras?

Hur är den allmänna attityden till och värdering av potatis?

 

Projektet omfattar Leader Skånes Ess´ område alltså Kristianstad – Bromölla – Osby – Östra Göinge kommuner. Arbetsgruppen vänder sig med detta introduktionsbrev till ett antal ”potatisintresserade” företag, enskilda och institutioner inom området för att få del av Era synpunkter och önskemål men också för att närmare förklarar våra intentioner.

 

Om några dagar kommer Leif Börje Frid, (070 69 165 71) som genomför förstudien att ringa upp och förhoppningsvis för möjlighet till ett personligt sammanträffande för diskussion i denna fråga.

 

Med vänlig hälsning

Arbetsgruppen ”Potatis som levebröd”

Gunnar Ahlström, Sven Jensén, Jan Sebass, Sverker Erlansson

 

 

 

 

 

 

 

Närmaste »projekt« vi håller på med att vi har proklamerat att den 26 oktober blir Potatisens Dag varje år. Första året, 2009, vill vi framför allt upplysa om denna dag så den blir känd för den breda allmänheten för att i framtiden göra mer aktiviteter på detta datum. Allt för att höja intresset för potatis.

 

Fredrik van den Broek

Preses

Potatisakademien

I Landskrona museums databas finns ett reklamarkiv och där har jag hittat lite reklam om potatis.
Sök i Reklamarkivet efter potatis.

Potatispåse från Lövvik

Av potatis blir man varken tjock eller fattig

Fyndet

Ät potatis för barnens skull

Betala mer för potatisen

Den som äter mycket potatis är inte dum

Du skulle kunna äta 2-3 kilo potatis om dagen utan att gå upp i vikt

Be potatisen om förlåtelse

Man kan leva på bara potatis

Potatislandet – framtidslandet

Luft, vatten och potatis

Malmen, skogen och potatisen

Sverige, Sverige Potatisland

Det finns även några foto:

Potatisskalning på Cirkus Altenburg

Jägaren Sigge kokar potatis vid tältet 

Potatissortering på Dalhem

Från Nytt om forskning nummer 3 2008

Provsmakning av potatis är något nytt. I vanliga fall beskrivs potatis bara utifrån kriteriet mjölig eller fast. Men olika potatissorter kan ha ”en smak av smör, örter och muskotnöt” eller ”en kärv doft av jord och syra”, detta visar forskaren Tim Nielsen i ett projekt finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning.

Ett nytt sätt att presentera potatis för riktiga finsmakare har tagits fram av forskaren Tim Nielsen vid SIK – Institutet för Livsmedel och bio- teknik. Nielsen har tillsammans med sin forskargrupp undersökt den kemiska sammansättningen av doft- ämnen i olika sorters potatis.

Samtidigt    har    en    smakpanel beskrivit de olika sorterna med smak- och doftord liknande de beskrivningar vi är vana att se i samband med vi- ner. Potatissorten ’Red Baron’ fick till exempel beskrivningen ”en mörkgul, halvfast och krämig potatis med lukt av gräs och skog samt smak av smör, örter och muskotnöt”.

Resultaten ger potatisbranschen möjlighet att profilera olika potatis- sorter och öka kundernas intresse för vilken sorts potatis de köper. Potatisarna provodlades både på en sandjord och på en mulljord. Den största skillnaden var att mulljords- potatisen upplevdes som mjöligare medan potatis från sandjord blev gulare.

För mer information: Tim Nielsen, SIK – Institutet för Livsmedel och bioteknik, tel 046-286 88 23, e-post [email protected]
Projekt: H0642012 Inverkan av sort och jordmån på potatisars arom.

Tillbaka till Föredrag och provsmakning >>>

Många har frågor om de tillsatser som finns i maten. På de här sidorna försöker vi reda ut begreppen. Här hittar du även E-nummernyckeln som innehåller alla godkända tillsatser.

Alla godkända tillsatser är säkra och bedömda utifrån en bred vetenskaplig grund. Det betyder inte att det alltid är nödvändigt att använda dem.

För att du som konsument ska veta vilka tillsatser som används i maten måste tillsatserna anges i ingrediensförteckningen.

 

Här på Livsmedelsverkets hemsida finns massor att läsa om tillsatser >>>

Närproducerade råvaror i skolmaten – visst är det möjligt!

Debatten om skolmaten blir allt hetare. Allmänheten reagerar mot färdigstekt köttfärs från Brasilien och kokt kyckling från Thailand. Samtidigt lider många kommuner av sparkrav. Men det går att servera bra skolmat på närproducerade råvaror utan att det behöver bli dyrare. Detta är temat för det seminarium som hålls på Elmia i oktober. Seminariet riktar sig till kostchefer, kommunpolitiker, upphandlare, kockar, grossister och andra involverade i skolmatsfrågan. Här får du konkreta tips på hur man får ekonomin att gå ihop med lokala råvaror. Du får också lyssna till hur andra kommuner jobbar och du får en inblick i vilka möjligheter som finns inom lagen för offentlig upphandling.

Läs mer >>>

Det här är Potatisens År
(källa: Potato Processing, May/June 2008)

Den en gång så anspråkslösa potatisen är numera en integrerad del av det globala livsmedelssystemet. Både produktionen och konsumtionen av potatis växer i utvecklingsländerna och grödans betydelse har nu erkänts av FN.

Potatisen regerar!
År 2008 har utsetts till potatisens år av FN – i en tid när livsmedelspriserna stiger kraftigt i hela världen som en följd av minskad tillgång på vete, majs, ris och andra lantbruksprodukter.

I många låginkomstländer växer oron för livsmedelbrist och därpåföljande instabilitet. I det läget vänds blickarna mot en gammal gröda som kunde lätta på pristrycket – den anspråkslösa potatisen.

Potatisen är redan en integrerad del av det globala livsmedelssystemet. Den är världens största icke- sädbaserade livsmedel med en rekordproduktion på 320 miljoner ton år 2007.

Konsumtionen av potatis växer kraftigt i utvecklingsländerna, som idag står för över hälften av den globala skörden. Att potatisen är lätt att odla och har ett högt energiinnehåll gör den till en värdefull gröda för miljontals bönder.

I motsats till de vanligaste sädesslagen är potatisen ingen internationell handelsvara. Bara en liten del av totalproduktionen går på export och priset bestäms oftast av lokala produktionskostnader istället för fluktuationer på den internationella marknaden. Därför är potatisen en säker produkt för bönder med låga inkomster och utsatta konsumenter, som kan vänta ut den aktuella globala livsmedelsturbulensen.

I Peru har regeringen till exempel agerat för att minska dyr import av vete genom att uppmuntra folk att äta bröd som innehåller potatismjöl. I världens största potatisproducentland Kina har lantbruksexperter föreslagit att potatisen ska bli den förhärskande grödan på en stor del av landets jordbruksarealer. Indien har planer på att fördubbla produktionen av potatis.

Potatisens år vill höja medvetenheten om den viktiga roll den anspråkslösa knölen spelar i jordbruket, ekonomin och den globala livsmedelsstabiliteten. Men det finns också ett rent praktiskt mål: att främja utvecklingen av hållbara system baserade på potatis, som stärker välmåendet för producenter och konsumenter och hjälper till att använda potatisens fulla potential som en gröda för framtiden.

De kommande två årtiondena kommer befolkningen i världen att växa med i medeltal mer än 100 miljoner människor per år. Mer än 95 procent av tillväxten sker i utvecklingsländerna, där det redan råder ett stort tryck på land och vatten.

En stor utmaning för världssamfundet är därför att säkerställa tillgången på livsmedel för nuvarande och kommande generationer, samtidigt som man skyddar de naturtillgångar vi alla är beroende av. Potatisen kommer att spela en viktig roll för att uppnå det här målet.

Potatis har konsumerats i Anderna redan i cirka 8000 år. Efter att spanjorerna förde grödan till Europa på 1500-talet spred den sig snabbt över hela världen. Idag odlas potatis på uppskattningsvis 192000 kvadratkilometer land, från Yunnan-platån i Kina och de subtropiska lågländerna i Indien till de ekvatoriala högländerna i Java och de ukrainska stäpperna.

Potatisen borde spela en viktig roll i de strategier som ska se till att fattiga och hungriga människor får näringsrik mat. Det är idealt att odla potatisen där tillgången på land är begränsad men där det finns arbetskraft i överflöd, alltså sådana förhållanden som utmärker en stor del av utvecklingsländerna. Potatisen producerar mer näringsrik föda snabbare, på mindre land och i hårdare klimat än någon annan betydande gröda. Närmare 85 procent av plantan är ätbar i motsats till cirka 50 procent för sädesslag.

Och dessutom är potatisen bra för dig. Den innehåller mycket kolhydrater, vilket gör det till en bra energikälla. Den har också den högsta andelen protein (ca 2,1 procent av vikten) av alla rotfrukter och knölar. Proteinet är dessutom rätt högvärdigt, med aminosyror som passar människan väl.

Potatisen innehåller också rikligt med c-vitamin – en enda medelstor potatis ger hälften av det rekommenderade dagliga intaget och en femtedel av den rekommenderade dagliga dosen av kalium.

Efterfrågan på potatis fortsätter att stiga. De senaste tio åren har potatisproduktionen vuxit globalt med i medeltal 4,5 procent, och det betyder att den gått om tillväxten av många andra viktiga födoämnen, speciellt i Asien.

I Europa har konsumtionen av potatis gått ner, men konsumtionen i utvecklingsländerna har istället vuxit från under 10 kg per capita år 1961-1963 till nästan 22 kg år 2003.

I utvecklingsländerna konsumeras fortfarande bara en fjärdedel så mycket potatis som i Europa, men allt tyder på att konsumtionen kommer att stiga kraftigt i framtiden. Fram till 1990-talet odlades och konsumerades merparten av potatisarna i Europa, Nordamerika och länderna i det forna Sovjetunionen. Efter det har efterfrågan och produktionen på potatis vuxit mycket kraftigt i Asien, Afrika och Latinamerika, från 30 miljoner ton på 1960-talet till mer än 165 miljoner ton år 2007.

Uppgifter från FAO visar att produktionen av potatis i utvecklingsländerna för första gången gick om produktionen i i-länderna år 2005. Idag är Kina den största potatisproducenten, och nästan en tredjedel av alla potatisar i världen skördas i Indien och Kina.

Asien och Europa är de två största potatisregionerna och stod för mer än 80 procent av världsproduktionen 2007. Också om skördarna i Afrika och Latinamerika var betydligt mindre så låg de ändå nästan undantagslöst på rekordnivåer. Avkastningen av skörden var klart störst i Nordamerika med mer än 36 ton per hektar.

I Asien äts hälften av världens potatisar, men den stora befolkningen gör att mängden per person ända låg på anspråkslösa 25 kg år 2005. De mest hängivna potatisätarna finns i Europa. Konsumtionen per person är lägst i Afrika och Latinamerika, också om den växer snabbt.

I många utvecklingsländer pågår ett skifte i näringsintaget då högre inkomster speciellt i storstadsområden har lett till en ökad efterfrågan på energirik mat. Som en följd av det växer också efterfrågan på potatis. I Sydafrikas urbana områden har konsumtionen av potatis vuxit, medan majs fortfarande är den viktigaste grödan på landsbygden.

I Kina har ökade inkomster och urbanisering lett till ökad efterfrågan på förädlad potatis. Potatisen spelar alltså redan en viktig roll i många länder när det gäller att göra dieten mer mångsidig.

Även andra baslivsmedel kan svara på behovet av energi, och potatisen ska inte ersätta dem helt utan snarare vara ett tillägg i dieten, med sitt höga innehåll av vitaminer, mineraler och proteiner. Potatis är ett viktigt baslivsmedel, men en balanserad diet måste också innehålla andra grönsaker och fullkornsprodukter.

Fakta: Det här handlar det om
Det huvudsakliga målet med det internationella Potatisens år (International Year of the Potato, IYP) är att främja en hållbar utveckling för industrin och producenterna. Året ska ses som ett första steg i en kontinuerlig process. Det kommer att fungera som en katalysator för informationsutbyte och initiera långsiktiga program för potatisutveckling.

På kort sikt kommer året att öka medvetenheten om potatisen och stöda potatisrelaterade aktiviteter. På längre sikt kommer tyngdpunkten att ligga på att skapa nationella program och utvecklingsstrategier. För att mångdubbla effekten av året kommer det att vara av yttersta vikt att skapa och upprätthålla kommittéer på regional och nationell nivå.

De omedelbara målen är:
•    att öka medvetenheten om vikten av potatisproduktion och -användning som ett medel att
avhjälpa extrem fattigdom och svält, samtidigt som miljön beaktas.

•    att koordinera och genomföra aktiviteter på nationell, internationell och global nivå för att fira
potatisens år.

•    att främja utbytet av kunskap och information om utmaningar och möjligheter för att förbättra
produktiviteten i potatissektorn på global, regional, nationell och lokal nivå.

•    att förstärka långvarigt internationellt partnerskap och samarbete mellan offentliga, icke-
statliga och privata intressenter i potatisens produktionskedja.

Och målen är:
•    En förstärkt profil för potatisen, som leder till högre global medvetenhet om grödans betydelse
för livsmedelsstabilitet och inkomstgenerering, större efterfrågan, bättre avkastning för producenter och producentländer, och erkännande och förbättrad förståelse för enastående gamla odlingssystem för potatis.

•    Förstärkta mekanismer för att bekämpa fattigdomen lokalt och deltagande mekanismer för att använda tillgångar för potatisutveckling och uppnå miljömässiga fördelar i de länder där potatis konsumeras.

•    Förstärkt internationellt samarbete genom att bygga partnerskap.

•    Förstärkt uppskattning bland skolelever när det gäller lantbruks-, närings- och miljömässiga samt sociala frågor, och livsmedelssystem överlag.

Hur började det hela?
Ett utkast till resolution framlades vid FN:s generalförsamling av schweizaren Stefano Toscano: ”Beaktande att potatisen är ett baslivsmedel för världens befolkning, återkallande resolution 4/2005 från FN:s FAO-konferens, införd 25 november 2005, försäkrande att det finns ett behov av att fokusera världens uppmärksamhet på den roll potatisen kan spela i att skapa livsmedelsstabilitet och avskaffa fattigdom i enlighet med det internationellt överenskomna utvecklingsmålen, millenniemålen inberäknade,

1.    Besluts att år 2008 ska bli potatisens internationella år

2. Inbjuder FAO att underlätta implementeringen av det internationella året, i samarbete med
regeringar, FN:s utvecklingsprogram, den konsultativa gruppen från internationella center för lantbruksforskning (CGIAR) och andra relevanta organisationer inom FN, samt relevanta icke- statliga organisationer...”

Konsumtionen av potatis har gått ned ganska mycket sedan 1990.

1990 potatis, färsk 60,4 kilo

2006 potatis, färsk  45,9 kilo

Medan potatisprodukter under samma tid gått från 6,8 kilo till 10,8 kilo. Är det då chips, pommes frites och liknande som tagit sina marknadsandelar?

Leif

Statistik från SCB presenterad av Gröna Näringens Riksorganisation >>>

Potatis får skulden för ökande barndiabetes >>>

… har många namn ur Folk och potatis, hittar jag många olika namn på potatisen:

Poatatisens latinska namn är Solanum tuberosum.
Patata, betäta, pära, artiskocker af Virginien, Tartufli, potato, jordpäron, irländska rötter, jordäpple, pomme de terre, potäter, kartoffeln, pantofflor, tartuffel, potatoës, petäter, jolpärer, peteter, betäter, putäter, noler, knoler, toler, jordäppla. Och många, många fler från sidan 73 och framåt.

"I Swensk Språklära av A.L. Schiller 1859 godkänns namnet potäta, potätor."

Leif

På sidan 53 i Folk och potatis, kan vi läsa följande:

Potatisen är härdig och anpassningsbar. Den växer under havsytan bakom holländska fördämningar och upp till över 4000 meter i Anderna och Himalaja, från polcirkeln till Magellans sund och i de förtorkade öknarna i Australien och Afrika.  Endast den tryckande djungeln, där hög fuktighet orsakar sjukdomar, får den att försmäkta.

Lite längre ned på sidan:
När potatisen kom till Europa betraktades den som djävulens föda. Skottarna nekade att äta den, eftersom den inte var nämnd i bibeln.