Slutrapport förstudie
Slutrapport från förstudien till projektet
»Potatis som levebröd«
Under hösten 2009 beviljades medel från Leader Skånes Ess till en förstudie kring en projektidé benämnd enligt rubriken eller med andra ord »potatisen – dess framtid och möjligheter att bidra till landsbygdens utveckling«.
Förstudien har pågått under september och oktober månader.
Projektägare är Skånes Näringslivsarkiv, (SNA) NÖ kretsen och arbetsgruppen har bestått av Sven Jensén, Emmislöv, gruppledare, Gunnar Ahlström, Helsingborg, Jan Sebass, Åhus, Sverker Erlansson, Knislinge samt Leif Börje-Frid, Finja, intervjuare och rapportör. Resultatet finns redovisat i en blogg, se bilaga 1.
Potatisodling har under lång tid varit en viktig näring i nordöstra Skåne och här finns kompetens och stora industriella investeringar gjorda. Potatisen har också varit en viktig ingrediens i folkhushållet. Förstudien omfattar Bromölla, Kristianstad, Osby och Östra Göinge kommuner.
Frågeställningen har varit vilken framtid har potatisen för matsedeln och industrin och ett tänkt framtida projekt skulle kunna beröra områden som:
· Vilken framtid har potatisen generellt?
· Vad behövs för att skapa ett förnyat intresse för potatisen?
· Forskning – hur har forskning bedrivits och hur kan eller bör den förändras?
· Hur är den allmänna attityden till och värdering av potatis?
Intervjuer har under förstudien verkställts med sammanlagt 15 personer enligt följande uppställning:
Hushållningssällskapet, Kristianstad:
vd Sven Fajersson, mat och hälsa Elisabeth Lindgren, försöksledare Arne Ljungars
Lyckeby Stärkelsen:
Forsknings- och utvecklingschef Eva Larsson, medlemschef Stina Nilsson, Jüri Känno.
Regionmuseet Kristianstad:
museichef/landsantikvarie Barbro Mellander.
Krinova Science Park:
vd Lena Åsheim.
Högskolan Kristianstad:
professor i mat- och måltidskunskap Maria Lennernäs,
G L Larssons Mekaniska Verkstad AB:
Bromölla: vd Jörgen Larsson.
Svensk Potatis:
ordförande Lars Elofson.
Odling i Balans:
verksamhetsledare Lars Törner.
Potatisodlare:
Sven Götesson, Näsum
Solanum/potatisodlare:
Håkan Olsson.
Restaurang Tranan Sibbhult:
Paul Seugling.
Sammanlagt 15 personer har intervjuats under förstudien.
Med ledning av dessa intervjuer kan kommentarer, önskemål och åsikter sammanfattas enligt följande:
Samtliga intervjuade menar att allmänheten, butikernas personal och centrala inköpare måste ges mer kunskap om potatis. Potatisen är för anonym i dag. Det krävs en differentiering av potatisen dess mångfald skall beskrivas med namn på varje potatisort. De flesta är överens om att det är ett bra sätt att ge potatisen »en själ, en identitet ett varumärke«. I samband därmed bör det tydligt beskrivas hur olika potatissorter smakar och odlingsplatsen. Den kunskapen kan överföras till konsumenterna precis som alla vinmärken gör.
Aktuell forskning finns om smaken, se bilaga 2.
För att potatisen ska ha en chans längre fram behövs det att skolorna får bättre potatis och skolmåltidspersonalen får möjlighet att lära mer om potatis, se bilaga 3.
Potatisen har tappat i förhållande till pasta, ris och couscous men är ändå långt före vad gäller den dagliga konsumtionen. Vi äter cirka 45 kilo potatis per person och år. Pasta och ris har tagit stora marknadsandelar sedan 1960-talet. Störst andel har pastan tagit som har ökat från 0,8 kilo per person och år till 8,7 kilo. Även riset har tagit marknadsandelar, konsumtionen av ris har femdubblats under samma period från 1,0 kilo per person och år till 5,5 kilo.
Ge potatisen en själ, en identitet
För att potatisen ska ha en framtid och inte minska i konsumtion är samtliga intervjupersoner överens om att potatisen ska gå från anonymitet som enbart potatis till att beskriva dess mångfald i smak och namn. Potatisen behöver differentieras.
Potatisen värderas inte som den delikatess den är rätt tillagad och i rätt sällskap. Den är alldeles för billig i förhållande till den arbetsinsats som krävs och den används som lockvara av butikerna. Potatisen kan ta marknadsandelar om priset höjs. Kan verka som en paradox, men potatisen behöver förädlas mer innan den når konsumenterna. Om potatisen är rentvättad lockar den yngre konsumenter. Äldre vill fortfarande tvätta sin potatis. Om potatisen i en binge håller ungefär samma storlek så att det går att ange ungefärlig koktid på just den storleken möts fördomen att potatis tar så lång tid att koka. Mindre påsar med storlekssorterad potatis, rentvättad och därmed färdig för användning utan skalning och försedd med användningsområde samt receptförslag är antagligen den moderna människans krav.
Även storförsäljning i bingar bör märkas så långt möjligt.
Utbildning
Utbildning/information av alla som kommer i kontakt med potatis från odlare, via skolmåltidspersonal, inköpare, butikspersonal till konsumenten anses av de flesta som mycket viktigt. Butikspersonal önskar i allmänhet få mer kunskap om och kring potatis. Branschorganisationen Svensk Potatis har på försök tagit fram ett föredömligt utbildningsprogram för butikspersonal och ett inspirerande skyltmaterial i tre butiker, Maxi Regementsgatan i Helsingborg, Hemköp Kronprinsen Malmö och en Matöppet utanför Laholm. Speciellt Maxi i Helsingborg har satsat stort och därför också märkt ett ökat intresse och därmed också ökad köplust.
Det är även positivt att erbjuda demonstrationer i affärer för att ge kunskap till konsumenterna. Med mer kunskap om potatis ställer de i sin tur krav på butikerna att tillhandahålla olika sorters potatis, inte bara mjölig och fast. Med kunskap vet konsumenterna vilken sorts potatis de kan använda till den maträtt de ska laga.
Ett utbildningspaket skulle även kunna nå restaurangpersonal så att de i sina matsedlar skrev ut potatisens namn.
Offentliga föredrag
Under julskyltningssöndagen, 29/11 blev Leif Börje Frid inbjuden att prata om potatis på stadsbiblioteket i Hässleholm. Under föredraget bjöds på körsbärspotatis och förevisades Rosenpotatis, Shetland Black, British Qqueen, Arran Victory, Highland Burgundy Red, rödskalig King Edward. Mitt i julstressen kom ett tiotal potatisintresserade för att prata potatis några av åhörarna fick de förevisade sorterna med hem som nästa års sättpotatis.
Fredagen den 4 december bjöd Leif Börje Frid på smakprov av potatis på Kvantum i Hässleholm. Tre sorter, se bilaga 4, fick nyfikna kunder provsmaka. Intresset var stort. Under några timmar blev det mycket potatissnack.
Skolmåltider
Ungdomar säger nästan samfällt att den potatis de får i skolan har förstört deras relation till främst kokt potatis. Potatis som kokas långt bort i ett centralkök kan bli väldigt vattnig och inte speciellt god när den kommer till sina konsumenter. En insats på detta område kan säkerligen långsiktigt ge god utdelning. På så sätt möter vi därmed direkt de största konsumenterna av potatisens konkurrenter pasta- och risätare.
Närlagat är ett annat viktigt ord. Mat ska resa så lite som möjligt i färdiglagat skick och speciellt potatis. När det gäller skolmåltiderna hänvisar många till problematiken kring anbudsförfarandet vid inköpen. Dessa leder direkt till en osund prispress som driver fram sämre tillagningsformer.
Forskning
Det som alla är överens om är att bladmögel är potatisens största fiende. Odlare får något drömskt i blicken när de önskar en bladmögelresistent potatis. Flera har nämnt GMO som den största möjligheten. Medan andra sagt att det är ett stort misstag att manipulera inne i organismens gener. Det är inte växtförädling säger de senare medan de förra menar att det är vår tids förädling.
I den allmänna opinionen finns en rädsla för potatisen då den har ett ganska högt Glykemiskt index (GI) ett flertal av de intervjuade menar att den rädslan är överdriven. I en väl balanserad kost är potatisens GI inget större problem. Enligt jordbruksverkets statistik 2006 kom 40 procent av hushållskostnaderna att läggas på »utrymmesmat«, det vill säga chips, läsk, godis, grädde, feta såser, bakverk. Det är nog ingen som äter sig sjuk på kokt potatis! Däremot kan vi behöva se upp med »förädlade« potatisprodukter med hög fetthalt.
Här finns möjlighet för forskningen att göra en stor pedagogisk insats att upplysa och informera om potatisens fördelar på mattallriken.
När– orden
Närproducerat är ett nyckelord när det gäller att ge potatisen en framtid i förhållande till ris, pasta och couscous. Ingen av dessa tre produkter är närproducerade. Dagens ungdom är väl medvetna om klimatförändringarna och vill på alla sätt bidra till en förändring därför är närproducerat ett viktigt ord.
Potatisodlarna kan möta detta genom att märka potatisen med namn och hos vem potatisen odlats såväl på potatisbingen som på potatispåsen. Svegro har börjat i liten skala med namn på odlaren och potatisens namn. Där kan även vara enkla recept på maträtter just den potatisen är lämplig till. Inte minst viktigt är hur lång tid det tar att koka just den storleken. Eller hur lång tid den tar att baka i ugn.
För att utveckla landsbygden kan vi även föra in ett annat ord; närhandlat. Potatis är en arbetskrävande gröda som exempel behövs en 15 kilos säck för att så ett hektar betor medan det behövs 1,5 ton potatis. Så om odlarna får »näravsättning« för sin potatis kan ett antal nya gårdsbutiker växa fram. Om maten tillagas i små kök med ett maximalt antal portioner på exempelvis 75 portioner skulle dessa kök bli undantagna i reglerna för upphandling. Då skulle de få närhandla närproducerade råvaror till sin matlagning, det skulle även klimatet vinna på.
Närhandlat, närlagat och närproducerat kan verkligen utveckla landsbygden och göra det möjligt för mindre lantbruk att specialisera sig med god lönsamhet. Hitta nya sätt att utöva grossistverksamhet (sortering, tvättning, paketering, distribution), någon form av kooperativ grossistgårdsbutik för dem som använder sig av »när-orden«. Barnen på daghemmen, eleverna i skolan och även de äldre som bor i serviceboende kan se, nästan, varifrån deras råvaror kommer. Oavsett om det gäller grönsaker, rotfrukter eller kött.
Sammanfattning
Den dialog som uppkommit i ovan relaterade intervjuer är intressant. Den visar på ett stort engagemang hos många parter och som säkerligen kommer att medföra en positiv utveckling för matpotatisen och dess plats på matsedeln.
Historiskt sett har det gjorts mycket i branschen men med varierande framgång. Nutida resonemang om att ge »potatisen en själ«, att skapa identitet åt knölen, att arbeta med utbildning av såväl producenter, personal i handelsleden som konsumenter, allt faller in under begreppet marknad.
För att klara denna komplexitet krävs insatser från alla berörda parter. Som ett gott exempel på positiv åtgärd kan nämnas den förändring som nyligen skett i ägandet av Solanum AB. Sextio nya intressenter, varav många potatisodlare, har engagerat sig och förhoppningsvis kommer detta att märkas på marknaden i fråga om förädlade produkter.
Det bör också påpekas att alla matpotatisodlande bönder har en begränsad marknad att arbeta på och följaktligen är konkurrenter – speciellt i en överskottsituation. Det krävs också samlade kvantiteter för att möta grossistblockens krav.
I sammanhanget har förutom matpotatis också diskuterats stärkelsepotatisens roll i fråga om landsbygdsutveckling och bondens ekonomi. Väl medvetna om att avregleringen av jordbruksnäringen de närmaste åren kommer att intensifieras kan slutsatsen dras att en eventuell minskad stärkelsepotatisproduktion kommer att ersättas av något annat som ger bäring till bondens ekonomi.
Potatis halkar efter i konsumtionen delvis beroende på en gammalmodig marknadsföring där många potatisbönder står ensamma mot de stora distributörerna och matkedjorna.
Hur kan vi konkret besvara projektets frågeställningar?
•Vilken framtid har potatisen generellt?
Vi har konstaterat att marknadsandelarna har minskat drastiskt under de senaste 20 åren. I butikerna har potatis förblivit en anonym produkt utsatt för stark priskonkurrens. Odlingsarealen anses svår att öka däremot kan förädlingsgraden direkt hos odlaren kan ge potatisen en ljusnande framtid.
• Vad behövs för att skapa ett förnyat intresse för potatisen?
Vår egen och de intervjuades åsikt är att potatis i framtiden bör förses med en identitet, ett varumärke, som kan värderas av konsumenterna.
• Forskning – hur har forskning bedrivits och hur kan eller bör den förändras?
Forskningen kan indelas i två avdelningar. Dels en grundforskning ute på fältet som beskriver växtens levnadsbetingelser. En viktig uppgift men kanske lite utanför våra möjligheter att bedöma. För en amatör verkar de nya rönen vad gäller gentekniken och bladmögel dock förhoppningsfulla.
Den andra formen av forskning kan sägas ligga inom marknadsföringsområdet. Dessutom potatisens behandling i kostsammanhang bör bevakas, exempelvis verkar det som om potatis får bära det stora »syndalasset« i GI diskussionerna.
• Hur är den allmänna attityden till och värdering av potatis?
Många ser potatisen fortfarande som en basvara. Å andra sidan har det börjat märkas en liten men dock attitydförändring. Potatis ses av en del konsumenter som något exklusivt till kvällens matlagning.
Förstudiens uppgift
Förstudiens uppgift var att se om någon lösning fanns, för framför allt den mogna höstpotatisen som odlas i nordöstra Skåne, på potatisens minskade marknadsandelar. Hela den problematik som vi sett finns koncentrerat beskriven i meningen: »Det bör också påpekas att alla matpotatisodlande bönder har en begränsad marknad att arbeta på och följaktligen är konkurrenter – speciellt i en överskottsituation. Det krävs också samlade kvantiteter för att möta grossistblockens krav.«
För att skapa information och utbildning, distribution fordras ett gemensamt begrepp, ett varumärke. En massiv påverkan på marknaden kan inte enskilda gårdsbutiker och odlare åstadkomma. Reklambudskapet skall trots detta anspela i största möjliga utsträckning just på begreppen småskalighet, närhet, delikatess, utsökt. Antagligen bör ett begrepp skapas liknande vad färskpotatisodlarna har åstadkommit med begreppet Bjäre-potatis. Här är några tänkbara förslag som kommit fram under förstudien exempelvis Snapphanepotatis, Göingepotatis, Skånsk Närpotatis, Skånsk Gårdspotatis eller helt enkelt Skånsk Potatis.
Potatisodlarna bör kunna behålla sina marknadsandelar i förhållande till sina största konkurrenter, ris och pasta och viss mån bulgur genom att samarbeta över hela länet. Samarbete är viktigt för en framtida utveckling av potatisen och därmed landsbygden.
Arbetsgruppen har kommit till den logiska slutsatsen att de tankegångar som utgjorde grunden till förstudien enligt ovanstående rapport synes vara väl tillgodosedda. De marknadsmässiga instrument som finns kan eller bör kunna tillgodose högt ställda krav.
Det föreligger således ej förutsättningar för ett större och mer omfattande projekt i ärendet – att skapa möjlighet till landsbygdens utveckling.
Broby den 28 januari 2010
för arbetsgruppen
Sven Jensén
