Potatis i Skånes Leader Ess

Från Forskarbloggen, SLU, Alnarp: Greenpeace bekänner färg om modern växtförädling >>>

Från Forskarbloggen, SLU, Alnarp: Vad är GMO? >>>

Från Forskarbloggen, SLU, Uppsala: Potatis banar ny väg för gentekniken?

Miljörapporten 15/5 2008 Gengiganter tar patent på klimatgrödor >>>

www.genteknik.nu: Nedbrytbara plastflaskor från potatis >>>

www.genteknik.nu: Fältförsök i Sverige >>>

På Gentekniknämndens hemsida finns mycket att läsa om forskning >>>

Naturskyddsföreningen: Genmodifierade jordbruksväxter >>>

Fokus 18/9 2009 Därför skrämmer genteknik >>>

Fokus 18/9 2009 Med patent på framtiden >>>

DN 23/9 2006 Potatis kan bana väg för gentekniken >>>

Kristianstadsbladet 28/4 2003 Genförändrad potatis på prov Hushållningssällskapet utför fältförsök med odling i Skepparslöv >>>

Arnborg, Gunnar, Folk och potatis. Förlag HG Arnborg, 1996.
Läs mer >>>

Agatston, Arthur, South Beach-dieten, 2005
Läs mer >>>

Alströmer, Jonas, Får och potatis, 1992

Berger, Monica, En säck potatis och ett flak ägg, 1996

Berntsson, Dan, m.fl. Potatis, 2004
Läs mer >>>

Betodling, 1979

Bonekamp, Gunnevi, Laga gott av potatis, 1995

Bragée, Mette, Grönsaker, rotfrukter och potatis, 1996

Broström, Lillemor, Banta 3-6 kilo med potatis, 1982

Carlsson, Haldo, Potatissorter i svensk produktion, Sveriges Lantbruksuniversitet, 1991
Läs mer >>>

Cowell, Cressida, Hur du stjäl en potatis, 2007

DesMaisons, Kathleen, Potatis - inte prozac, 1999

Forsberg, Leonard, Om potatisodling. Förlagsaktiebolagets Boktryckeri, 1903.
Läs mer >>>

Geffenblad, Lotta, Prick och Fläck trycker till, 2009

Harryson, Peter, Mina favoriter, 2001
Läs mer >>>

Haveman, L. Wickman, M. Boken om potatis, Bra Böckers matbibliotek,

Hellbo, E. Esbo, H. Våra potatissorter, Lantbruksförbundets tidskriftsaktiebolag,  1948

Holmberg, Kerstin, Jordkällare och skafferi, 2., rev. uppl. 1993

Ingves, Gunilla, Har du sett på potatisen!, 1976

Ingves, Gunilla, Nalle Brunos höst, 2008
Läs mer >>>

Keyland, Nils, Svensk Allmogekost, Carlssons, 1989. Första utgåvan 1919
Läs mer >>>

Kiel, Erik, Skaarup, Kirsten, Potatisboken, Wahlström & Widstrand, 1984
Läs mer >>>

Lagercrantz, Rose, Flickan som älskade potatis, 2007
Läs mer >>>

Liimatainen, Aura, Potatis och rotfrukter, 1995

Lilliecreutz, Maria, Ambrosius går under jorden, 1979

Lindstedt, Gunnar, Svart jord, Frank, 2008
Läs mer >>>

Lindvall, Gunvor, Danielsson, Ingegerd, Potatisboken, LTs förlag, 1979
Läs mer >>>

Lundin, Allan-Sigward, Fantastiska stärkelsen, 1977

Nilsson, Bo Sigvard, Oden Karlssons magiska potatis, 1994

Olsson, Stefan, Potatis - mycket mer än Bintje, 2005
Läs mer >>>

Paulsen, Marit, Den stressade potatisen, Gidlunds, 1985

Potatis på 100 sätt, 1987

Potatis så in i Norden, Nordiska genbanken, 2001.
Läs mer >>>

Rut & Knut tittar ut på mat, 2003
Läs mer >>>

Rättzén, Bengt, Minnesskrift 1907 - 1996, Bränt va´ de här! Sveriges Bränneriintressenters ek. för.
Läs mer >>>

Stacey, Jenny, Potatis, 2000

Stjernlöf-Lund, Anita, Faster Hannas potatisbok 133 recept, Bild, text&form, 1998
Läs mer >>>

Svensson, Birger, Svensk potatisodling / Potatisen i forsknig och undervisning, Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, 1996
Läs mer >>>

Sørensen, Anders, Sagan om den underbara potatisen, 1989

Sörman, Anne, Potatis, p-piller och pizza, 2000

Triberg, Annica, Potatis, 2001

Öhrn, Maria, Min första kokbok, 1. utg. 2005

En bok gjord av Svenska Grönsaksfrämjandet och Svensk Matpotatiskontroll.

Här finns några trevliga kapitel om potatisens historia skriven av Jan-Öjvind Swahn och ett annat av Ria Wägner och däremellan mycket om hur kvalitetskontroll och smak av potatis går till.

Och så några recept och vad är väl lämpligare än att göra en tårta till minne av Jonas Alströmer.

Alströmertårta

150 g margarin (tror det blir godare med smör, min anmärkning)
150 g vetemjöl
150 g kokt, kall, skalad och riven potatis

Garnering:
1 1/2 dl vispgrädde
2 dl äppelmos eller
2 dl keso
2 dl färska bär

Sätt ugnen på 225 grader. Hacka mjölet och margarinet (tror det blir godare med smör, min anmärkning) till en grynig massa. Den rivna potatisen blandas sedan hastigt in i degen. dela degen i tre delar och kavla ut dem till runda bottnar, som naggas sedan de lagts på smorda plåtar. Grädda tills de fått en guldgul färg, ca 15 minuter. När bottnarna är kalla läggs de på ett serveringsfat med äppelmos och vispgrädde emellan. Garnera med återstoden av grädden och klickar av äppelmos.

Lycka till
Leif

I första delen av boken finns en detaljerad genomgång av allt från förberedelse av potatislandet, hur potatisen ska sättas och skördas. Och förvaras:

"God hållbarhet och god kvalitet uppnås om man ser till
att skörda i torrt och vackert väder,
att inte skada knölarna,
att torka potatisen genast efter upptagningen,
att hålla en temperatur på 15 grader i en till två veckor efter upptagningen,
att därefter hålla en förvaringstemperatur på ungefär + 4 grader,
att ventilera förvaringsutrymmet,
att inte utsätta potatisen för ljus."

Och sedan finns det en hel del om hur potatisen kan användas i köket. Jag tar ett recept.

"Sufflépotatis
Baka potatisarna 3/4-mjuka och ta dem ur ugnen. Gröp ur 3/4 av innanmätet och rör det med 1/2 dl vispgrädde, 20 g smör, 1 äggula och 2 msk finklippt dill. Smaksätt med salt. Vispa äggvitan till hårt skum och vänd ned den försiktigt.
Fyll potatisarna med blandningen och grädda i ugnen tills sufflén lyfter sig."

På annan plats står det att bakad potatis kan vara Magnum Bonum, så det gäller väl även i detta recept.

Leif

Svenska livsmedelsföretaget Culinar, med huvudkontor i Kristianstad, har nominerats till en av livsmedelsvärldens finaste utmärkelser: ”Innovation of the Year”, som delas ut vid den stora Food Ingredients‐mässan i Frankfurt i november.

Culinar nomineras för sin produkt Culinax, ett smaksystem som öppnar helt nya möjligheter för naturlig smaksättning av till exempel snacks, charkuterier, bröd, kex och kakor.

– I alla tider har det varit ett problem inom livsmedelsindustrin att få smaker och aromer att bevaras under tillverkningsprocessen. Culinax har två stora fördelar: Det är procesståligt och gör dessutom att smakerna frigörs på ett naturligt sätt, säger Culinars marknads‐ och försäljningschef Håkan Christensson.

För livsmedelsindustrin öppnar Culinax inte bara för smaksättning på ett sätt som tidigare har varit omöjligt, utan också för helt nya, moderna produkter som möter dagens förväntningar på fräschör, smakrikedom och hållbarhet.
Culinax är resultatet av ett intensivt forskningsarbete på Culinars utvecklingsavdelning. I botten finns Culinars mångåriga erfarenhet och djupa kunskap inom smak och textur.

Hemligheten bakom Culinax är att det skyddar smaker och aromer så att de klarar även de mest krävande processer. Detta oavsett om det gäller bageriprodukter, charkuterier, färdigmat eller snacks. Culinax är också mycket gynnsam att använda till olika lågfettprodukter, till exempel snacks.

– Med Culinax klarar aromerna hela processen och sedan frigörs smaken långsamt och naturligt. Det är ungefär som när man tuggar på en bit äpple – smaken växer, utvecklas och förändras, klingar av och lämnar en angenäm eftersmak, säger Håkan Christensson.

Food Ingredients Excellence Award tilldelas årets bästa innovation inom livsmedelsbranschen. Culinars nya smaksystem Culinax är en av tre nominerade. Vinnaren offentliggörs den 17 november vid årets upplaga av livsmedelsmässan Food Ingredients Europe, som hålls i Frankfurt.

För mer information om Culinar och Culinax, kontakta: Håkan Christensson, marknads‐ och försäljningschef, Culinar +46 (0)708 18 24 24 [email protected]

Culinars hemsida >>>

Läs även Åke Wirténs berättelse om sin tid som ledare för Sveriges Stärkelseproducenters förening >>>

Närmaste »projekt« vi håller på med att vi har proklamerat att den 26 oktober blir Potatisens Dag varje år. Första året, 2009, vill vi framför allt upplysa om denna dag så den blir känd för den breda allmänheten för att i framtiden göra mer aktiviteter på detta datum. Allt för att höja intresset för potatis.

 

Fredrik van den Broek

Preses

Potatisakademien

Nyhet från Jordbruksaktuellt 1/9 2009

Tar över potatisodlingen

Den 1 september går Lantmännen Solanum AB:s förädlingsverksamhet över till Solanum Odlarna i Kävlinge AB som menar att det säkerställer en fortsatt svenskägd förädlingsindustri för potatis.

Solanum Odlarna i Kävlinge AB är ett nystartat företag som ägs av 40 personer. Merparten är lantbrukare och potatisodlare eller har annan koppling till potatisförädlingsindustrin. Den 1 september förvärvade bolaget Lantmännen Solanums AB:s förädlingsindustri i Kävlinge. Det säkerställer en fortsatt svenskägd förädlingsindustri, skriver de i ett pressmeddelande.

Produktutbudet kommer även fortsättningsvis att vara kylda förädlade produkter för storkök och detaljhandeln och svensk råvara är viktigt för företaget. På sikt kommer de att utöka produktutbudet och för att klara detta finns investeringsplaner som innebär en satsning i Kävlinge på 45 miljoner kronor under 4 år.


Lantmännen Solanum fortsätter att vara ägare till verksamheten som inte rör förädling, det vill säga mottagning, lagring och sortering av potatis.

I Landskrona museums databas finns ett reklamarkiv och där har jag hittat lite reklam om potatis.
Sök i Reklamarkivet efter potatis.

Potatispåse från Lövvik

Av potatis blir man varken tjock eller fattig

Fyndet

Ät potatis för barnens skull

Betala mer för potatisen

Den som äter mycket potatis är inte dum

Du skulle kunna äta 2-3 kilo potatis om dagen utan att gå upp i vikt

Be potatisen om förlåtelse

Man kan leva på bara potatis

Potatislandet – framtidslandet

Luft, vatten och potatis

Malmen, skogen och potatisen

Sverige, Sverige Potatisland

Det finns även några foto:

Potatisskalning på Cirkus Altenburg

Jägaren Sigge kokar potatis vid tältet 

Potatissortering på Dalhem

Klimatarbete kan göra gårdsbaserad biogas lönsam

Gårdsbaserad biogasproduktion kommer att bli mer ekonomiskt lönsamt, spår en forskningsrapport från JTI - Institutet för jordbruks- och miljöteknik. Men endast om arbetet med att sänka klimatgasutsläppen fortsätter så att energipriset höjs, och om det byggs fler anläggningar i Sverige så att man kan få ner de individuella projekteringskostnaderna.

 

Läs mer >>>

 

Från Nytt om forskning nummer 3 2008

Provsmakning av potatis är något nytt. I vanliga fall beskrivs potatis bara utifrån kriteriet mjölig eller fast. Men olika potatissorter kan ha ”en smak av smör, örter och muskotnöt” eller ”en kärv doft av jord och syra”, detta visar forskaren Tim Nielsen i ett projekt finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning.

Ett nytt sätt att presentera potatis för riktiga finsmakare har tagits fram av forskaren Tim Nielsen vid SIK – Institutet för Livsmedel och bio- teknik. Nielsen har tillsammans med sin forskargrupp undersökt den kemiska sammansättningen av doft- ämnen i olika sorters potatis.

Samtidigt    har    en    smakpanel beskrivit de olika sorterna med smak- och doftord liknande de beskrivningar vi är vana att se i samband med vi- ner. Potatissorten ’Red Baron’ fick till exempel beskrivningen ”en mörkgul, halvfast och krämig potatis med lukt av gräs och skog samt smak av smör, örter och muskotnöt”.

Resultaten ger potatisbranschen möjlighet att profilera olika potatis- sorter och öka kundernas intresse för vilken sorts potatis de köper. Potatisarna provodlades både på en sandjord och på en mulljord. Den största skillnaden var att mulljords- potatisen upplevdes som mjöligare medan potatis från sandjord blev gulare.

För mer information: Tim Nielsen, SIK – Institutet för Livsmedel och bioteknik, tel 046-286 88 23, e-post [email protected]
Projekt: H0642012 Inverkan av sort och jordmån på potatisars arom.

Tillbaka till Föredrag och provsmakning >>>

Många har frågor om de tillsatser som finns i maten. På de här sidorna försöker vi reda ut begreppen. Här hittar du även E-nummernyckeln som innehåller alla godkända tillsatser.

Alla godkända tillsatser är säkra och bedömda utifrån en bred vetenskaplig grund. Det betyder inte att det alltid är nödvändigt att använda dem.

För att du som konsument ska veta vilka tillsatser som används i maten måste tillsatserna anges i ingrediensförteckningen.

 

Här på Livsmedelsverkets hemsida finns massor att läsa om tillsatser >>>

2008-11-05

En ökad användning av GMO (genetiskt modifierade organismer) kan bidra till snabbare förädling och högre avkastning hos svenska jordbruksgrödor, träd eller fiskar. Svensk forskning håller hög kvalitet inom flera viktiga områden som berör GMO-frågor. Men det krävs fler och större fältförsök på arter lämpliga för våra klimatförhållanden för att utvärdera möjligheter och risker för miljön. Sverige behöver en långsiktigt strategi för forskning om GMO. Detta är några av de främsta slutsatser som framkom i den kunskapsöversikt som Formas lämnade till regeringen den 31 oktober.

Läs mer >>>

Potatis är den populäraste stapelgrödan i Sverige, men konsumtionen har minskat på senare år. Det är främst de yngre konsumenterna som väljer andra alternativ, t ex ris, pasta och couscous. Tänkbara vägar för att göra potatisen attraktiv även för unga konsumenter är att dels bredda utbudet, dels förbättra marknadsföringen.

Läs mer >>>

Workshop om potatisforskning 19 maj, 2009, Alnarp

Potatisbranschen står inför flera utmaningar. Potatisodlingen i landet måste bli mer effektiv, mer hållbar och mer konkurrenskraftig för att den ska klara sig på marknaden. Det behövs alltså en lönsam potatisodling i landet! Odling, rådgivning och forskning besitter gemensamt den rätta kunskapen för att kunna ge sin syn på hur detta ska uppnås.

Läs mer >>>

Närproducerade råvaror i skolmaten – visst är det möjligt!

Debatten om skolmaten blir allt hetare. Allmänheten reagerar mot färdigstekt köttfärs från Brasilien och kokt kyckling från Thailand. Samtidigt lider många kommuner av sparkrav. Men det går att servera bra skolmat på närproducerade råvaror utan att det behöver bli dyrare. Detta är temat för det seminarium som hålls på Elmia i oktober. Seminariet riktar sig till kostchefer, kommunpolitiker, upphandlare, kockar, grossister och andra involverade i skolmatsfrågan. Här får du konkreta tips på hur man får ekonomin att gå ihop med lokala råvaror. Du får också lyssna till hur andra kommuner jobbar och du får en inblick i vilka möjligheter som finns inom lagen för offentlig upphandling.

Läs mer >>>

Företaget startade sin affärsmässiga verksamhet redan 1927 under namnet Sveriges Stärkelseproducenters Förening upa. Då gick 95 självständiga föreningar med egna stärkelsefabriker i södra Sverige samman. Senare tillkom ännu fler och i slutet av 1940-talet var cirka 150 stärkelsefabriker anslutna. Efter omfattande rationaliseringar under framför allt 1950- och 1960-talen har många små fabriker ersatts av större. I dag finns fyra stärkelsefabriker i Sverige och från att ha arbetat endast med råstärkelse utgör Lyckebykoncernen i dag en omfattande företagsgrupp med försäljning till livsmedels-, pappers-, kemi och byggindustrin. Marknaden finns i hela världen.

Läs vidare på Lyckebys hemsida, klicka på Lyckebys historia längst ned på sidan >>>

Odling i Balans arbetar med flera intressanta projekt och genomför olika aktiviteter som skall visa vägen mot en uthållig odling. Prioriterade områden utgör bl.a. åtgärder för att minska transporten av fosfor till vattenmiljön och insatser för att öka medvetenheten om att undvika skadlig packning i den övre alven. Det senare bedöms få en allt större betydelse i en situation med mer av extremväder. Stora regnmängder och utdragen torka pressar grödorna. I detta sammanhang kommer en bra markstruktur att öka förutsättningarna för att över åren bärga en hög och jämn skörd.

Läs mer >>>

Boken är skriven av Anita Stjernlöf-Lund, 1998.

»Hanna Stjernlöf var kokerska på Stjernsfors herrgård utanför Uddeholm i Värmland större delen av sitt yrkesverksamma liv.

Där använde hon en litet häfte från 1918 med titeln 168 tillredningssätt av potatis som blivit utgångspunkt för denna bok.«

klicka på denna länk så får du veta lite mer om boken >>>

Här kommer tre recept ur boken då den kan vara mycket svår att få tag på:

Det första är nog så viktigt:

Kokt potatis

Koka potatisen med så mycket saltat vatten att det nätt och jämnt står över den. Lyft av kastrullen och häll bort vattnet så fort skalen börjar spricka. Lägg därefter en grov handduk över potatisen och ställ den vid sidan av plattan tills den är färdig och alldeles torr. En huvudregel vid potatiskokning är att inte använda mer vatten än som behövs och att inte låta potatisen ligga kvar i vattnet ett enda ögonblick, sedan den blivit kokt.

Och ett recept till:

Lagerbladspotatis

Stek finskuren lök i smör och tillsätt därpå vatten, salt, vitpeppar och några lagerblad. Koka potatisen i denna sås med tillsats av litet ättika.


Vi får väl ha något till kaffet också?

Potatiskaka med mandel

Mal 7 deciliter skala, halvkokt potatis i köttkvarn. Vispa 3 ägg, 3 deciliter grädde och 6 matskedar smält smör. Tillsätt 1 deciliter mald sötmandel och 2 malda bittermandlar. Smaka av med socker och salt. Rör massan väl och lägg i smord bröad form. Grädda i medelvarm ugn ca 1/2 timme.

Lycka till

Att potatis kan användas till mycket inom massa områden inom pappersindustrin och livsmedelsindustrin och att den nu ska komma krigsindustrin tillgodo är kanske för bra för att vara sant.

Men visst vore det en nåd att stilla bedja om att alla dagens kanoner ersattes med en potatiskanon?

Visst gör det ont när en potatis träffar …

Läs mer >>>

Lite länkar:

Svenska Biogasföreningen >>>

Biogas Syd >>>

Vi utvecklar den skånska livsmedelsnäringen

Välkommen till Skånes Livsmedelsakademi. Vi arbetar för att utveckla den skånska livsmedelsnäringen. Det gör vi bland annat genom att driva projekt som ökar innovationstakten i livsmedelindustrin och genom att informera unga, välutbildade människor om spännande jobbmöjligheter inom livsmedelssektorn.

Vår interaktiva livsmedelskarta ger en mångfasetterad bild av projekt, samarbeten och aktörer i det sydsvenska livsmedelsklustret.

Läs mycket mer >>>

Har i dag varit i Maxi Helsingborg och studerat deras potatisdrive. Ett EU-projekt via Svensk Potatis som vi hörde i går. En imponerande uppskyltning.

 

Det märktes på kundernas beteenden att det uppskattade det hela och de tittade nyfiket på alla påsar och den fylliga informationen. De köpte också.

 

Det ansågs som mycket positivt och måste stimulera köpintresset. Alla påsar var märkta ICA och angavs som svenska produkter. Förpackningarna var mestadels i storleken 900 gr.

 

Där fanns också informationsblad med recept.

 

ICAs upplägg favoriserar inte en speciell region eller odlare utan är helt upplagt för att gynna ICAs varumärke och potatisorten är endast knuten till sitt eget namn och ej till odlaren.

 

Vi får klura ut ett system som gynnar nordöstra Skåne »Potatisriket« eller potatissorter som endast kommer från vårt område.

 

På lördag besöker jag Hemköp i Malmö det andra försöksstället med denna drive. Återkommer med rapport.

 

Plötsligt är det roligt att köpa och äta potatis. Det såg jag att flertalet tyckte på ICA Maxi i Helsingborg.

 

Här kommer några foton som jag tog.

 

Gunnar Ahlström

Skånes Näringslivsarkiv

 

 

 

Vi skall bli bäst i Europa på att odla stärkelsepotatis!

Läs mer >>>

Recept från: 62 sätt att baka bröd och kakor av potatis:

Tyskt potatisbröd

Av 500 gram kokt, riven potatis, 25 - 30 gram jäst, 500 gram rågsikt, något salt och 1/4 liter ljum mjölk arbetar man på vanligt sätt en deg, som får jäsa på varmt ställe. Därefter formar man av degen avlånga bröd, som ställas på plåtar att ånyo jäsa upp. När bröden jäst tillräckligt, penslas de över med mjölk och gräddas i ej alltför varm ugn.

Potatisvåfflor
1/4 kg. kokt, fint riven potatis blandas med 50 gram smör och 2 äggulor, som man rört väl tillhopa, något salt och 2 äggvitor, som man blandat i 5 matskedar söt grädde. Skulle smeten bliva för tjock, behöver man endast tillsätta något mera grädde. Ett varmt våffeljärn bestrykes med smör och på den undre sidan lägger man 1 sked av våffelmassan, trycker till järnet och gräddar våfflorna på båda sidor.

Bonusrecept:

Potatisvåfflor med mandel

100 gram smält smör röres, tills det blir vitt, då man i detsamma blandar 5 äggulor, en och en, 100 gram finstött eller finmalen, skalad sötmandel, 100 gram socker, 1 tesked vaniljsocker, 100 gram torrt potatismjöl, 1 kaffekopp söt grädde och 3 till hårt skum slagna äggvitor.

Våfflorna gräddas på vanligt sätt, beströs med socker eller bestrykas med marmelad och serveras till kaffe eller te.

I mars, 25, är det våffeldagen så det finns lite tid att träna.

Leif

Recept från: 107 sätt att tillaga potatis:

Potatispudding

Stora potatisar råskalas och kokas, men ej alldeles mjuka, i saltat vatten. När de kallnat, passeras de. Till 425 gram potatis tager man 72 gram smör och en matsked mjöl. Smöret sättes över elden, potatisen jämte mjölet ilägges och det hela röres, tills det blir väl sammanblandat, då det spädes med 3 skedar grädde. Massan hälles därefter upp i en stor skål och arbetas väl, när den kallnat, med 10 äggulor, en åt gången, samt något socker och salt. Äggvitorna vispas till hårt skum och nedskäras försiktigt. Smeten slås i en väl smörbestruken och brödbeströdd form och kokas i vattenbad 2 timmar

Lycka till.

För er som inte har öppen eld går det säkert lika bra med en ugn.

Leif

Hittade två spännande potatisböcker från 1919 på Bokbörsen:

107 sätt att tillaga potatis, samanställda av D. F. Albert Bonniers förlag, 1919

Ett recept >>>

62 sätt att baka bröd och kakor av potatis, sammanställda av D. F. Albert Bonniers förlag

Ett recept på bröd och två på våfflor >>>

Leif

Från ICAs hemsida:

Det finns en mängd svenska potatissorter med olika utseende, storlek och egenskaper. Hur du använder potatisen i matlagningen begränsas egentligen bara av din egen fantasi. Men det kan vara bra att känna till att en mjölig sort passar bra till mos och att ugnsbaka, medan en fast sort passar bättre att t ex råsteka.

Läs mer >>>

Potatisens genuppsättning är på väg att kartläggas.

Läs mer >>>

Nu har även potatisälskare fått ett extra skäl att fira. Den 26 oktober har utsetts till Potatisens dag av Potatisakademien i Alingsås.

ATL, 13/10 2009 >>

Hallandsposten, 8/10 2009 >>>

Newsdesk, 8/10 2009 >>>

Alingsås Tidning, 9/10 2009 >>>

Hej potatis är namnet på en ny gräsrotsrörelse som trängt upp ur den skånska myllan.

Richard Feigin är en av grundarna.

– Det finns ganska många undersökningar som visar att potatis har minskat bland ungdomar – förutom pommes frites och då kände vi att det var dags att göra någonting, säger han till Realtid.se.

Det var tillsammans med vännerna Daniel Emilson och Wilhelm Hamilton som han kom på idén.

– Vi utgick ifrån en artikel som publicerades i Sydsvenskan där en äldre dam uttalade sig om vikten av potatis och vad de betydde för hennes egen del, säger Richard Feigin.


Läs mer >>>

Alingsåsaren Fredrik van den Broek fick idén att skapa potatisakademin:

– Idén fick jag redan för några år sedan när jag hörde ett föredrag om musselakademin. Om det går att bilda en akademi för musslor, varför skulle det inte gå med en för potatis?

I veckan som gick hade den nybildade akademin sitt första sammanträde och kunde utse en styrelse. Ordförande blev initiativtagaren Fredrik van den Broek som just nu jobbar för Vantage som arbetar med att lösa logistikfrågor vid handel med Kina.

Alingsås har i alla år ansetts vara potatisens hemort i Sverige, inte minst eftersom det var i Alingsås som Jonas Alströmer verkade. Det var också i Nolhaga som Jonas Alströmer planterade den första potatisen 1723. Nu är förhoppningen att den nybildade akademin ska bära arvet från Alströmer vidare och göra Alingsås ännu mer känt som potatisen hemort.

I den nybildade akademin ingår förutom Fredrik van den Broek, Margareta Frost-Johansson, sekreterare Hushållningssällskapet, kassör Ulrik Lindelöf, kock, egenföretagare och lärare, ledamöterna Ewa Andersson, intendent Alingsås Museum, Gösta Sandberg, intendent Alingsås Museum, A M Alströmer, ättling till Jonas Alströmer, samt Gunbritt Reteike, Alingsås Futurum.

Mottot för Akademien är ”För potatisen i tiden”.

Redan i akademins första paragraf anger man också syftet med Potatisakademin som omfattar fyra punkter:
• Främja kunskapen om potatis, Solanum Tuberosum, genom utbildning och information.
• Öka medvetandet om potatisens gastronomiska och kulinariska egenskaper.
• Positionera potatisen genom att lyfta fram dess hälso-, miljö- och näringsmässiga betydelse.
• Lyfta fram potatisen i ett historiskt och kulturellt perspektiv.


Läs mer >>>

Stora Potatispriset 2009 >>>

Peppingeprodukter på Österlen>>>

Klarar jordbruket att leverera vårt dagliga bröd när oljan sinar?

Överallt i världen satsas enorma belopp på så kallade förnyelsebara drivmedel som ska ersätta oljan. Frågan är om världens åkermark verkligen räcker för att framställa både mat och drivmedel? Nu väntar oljebrist med förödande konsekvenser. Ett allt varmare klimat på grund av koldioxidutsläppen, vattenbrist och fortsatt befolkningstillväxt i världen kommer att sätta fokus på världens matproduktion. Det spannmålsöverskott vi vant oss vid kan inom några år förvandlas till spannmålsbrist.  Forskarna räknar med att det varmare klimatet i världen leder till allt lägre skördar. Vårt sätt att leva och livnära oss måste förändras. Många anser att vi måste tillbaka till ett kretsloppsjordbruk som är ekologiskt uthållit. I Svart jord berättar journalisten Gunnar Lindstedt spännande och välskrivet utifrån personliga erfarenheter om de avgörande förändringar vi står inför.

Läs mer eller beställ >>>

”En vanlig livsmedelsaffär kan idag erbjuda mer än 50 sorters ostar, mjölkprodukter i alla upptänkliga varianter, 20 sorters pasta – men när det gäller potatis är det få butiker som tror att vi klarar mer än valet mellanfast och mjölig. …

 

… Potatis har fått en prägel av lågprisprodukt, en bulkvara som ligger uppstjälpt i en potatisbinge i affärens dunklaste hörn. …

 

… Det är inte konstigt att vi köper allt mindre potatis. Den svenska konsumtionen har gått ned med 20 procent under de senaste fem åren. 1990 åt varje svensk genomsnitt 60 kg potatis per år, 2002 hade konsumtionen minskat till 42 kg."

 

Massor med spännande läsning om potatis i boken, den är verkligen värd att låna på biblioteket.

Leif

 

Det här är Potatisens År
(källa: Potato Processing, May/June 2008)

Den en gång så anspråkslösa potatisen är numera en integrerad del av det globala livsmedelssystemet. Både produktionen och konsumtionen av potatis växer i utvecklingsländerna och grödans betydelse har nu erkänts av FN.

Potatisen regerar!
År 2008 har utsetts till potatisens år av FN – i en tid när livsmedelspriserna stiger kraftigt i hela världen som en följd av minskad tillgång på vete, majs, ris och andra lantbruksprodukter.

I många låginkomstländer växer oron för livsmedelbrist och därpåföljande instabilitet. I det läget vänds blickarna mot en gammal gröda som kunde lätta på pristrycket – den anspråkslösa potatisen.

Potatisen är redan en integrerad del av det globala livsmedelssystemet. Den är världens största icke- sädbaserade livsmedel med en rekordproduktion på 320 miljoner ton år 2007.

Konsumtionen av potatis växer kraftigt i utvecklingsländerna, som idag står för över hälften av den globala skörden. Att potatisen är lätt att odla och har ett högt energiinnehåll gör den till en värdefull gröda för miljontals bönder.

I motsats till de vanligaste sädesslagen är potatisen ingen internationell handelsvara. Bara en liten del av totalproduktionen går på export och priset bestäms oftast av lokala produktionskostnader istället för fluktuationer på den internationella marknaden. Därför är potatisen en säker produkt för bönder med låga inkomster och utsatta konsumenter, som kan vänta ut den aktuella globala livsmedelsturbulensen.

I Peru har regeringen till exempel agerat för att minska dyr import av vete genom att uppmuntra folk att äta bröd som innehåller potatismjöl. I världens största potatisproducentland Kina har lantbruksexperter föreslagit att potatisen ska bli den förhärskande grödan på en stor del av landets jordbruksarealer. Indien har planer på att fördubbla produktionen av potatis.

Potatisens år vill höja medvetenheten om den viktiga roll den anspråkslösa knölen spelar i jordbruket, ekonomin och den globala livsmedelsstabiliteten. Men det finns också ett rent praktiskt mål: att främja utvecklingen av hållbara system baserade på potatis, som stärker välmåendet för producenter och konsumenter och hjälper till att använda potatisens fulla potential som en gröda för framtiden.

De kommande två årtiondena kommer befolkningen i världen att växa med i medeltal mer än 100 miljoner människor per år. Mer än 95 procent av tillväxten sker i utvecklingsländerna, där det redan råder ett stort tryck på land och vatten.

En stor utmaning för världssamfundet är därför att säkerställa tillgången på livsmedel för nuvarande och kommande generationer, samtidigt som man skyddar de naturtillgångar vi alla är beroende av. Potatisen kommer att spela en viktig roll för att uppnå det här målet.

Potatis har konsumerats i Anderna redan i cirka 8000 år. Efter att spanjorerna förde grödan till Europa på 1500-talet spred den sig snabbt över hela världen. Idag odlas potatis på uppskattningsvis 192000 kvadratkilometer land, från Yunnan-platån i Kina och de subtropiska lågländerna i Indien till de ekvatoriala högländerna i Java och de ukrainska stäpperna.

Potatisen borde spela en viktig roll i de strategier som ska se till att fattiga och hungriga människor får näringsrik mat. Det är idealt att odla potatisen där tillgången på land är begränsad men där det finns arbetskraft i överflöd, alltså sådana förhållanden som utmärker en stor del av utvecklingsländerna. Potatisen producerar mer näringsrik föda snabbare, på mindre land och i hårdare klimat än någon annan betydande gröda. Närmare 85 procent av plantan är ätbar i motsats till cirka 50 procent för sädesslag.

Och dessutom är potatisen bra för dig. Den innehåller mycket kolhydrater, vilket gör det till en bra energikälla. Den har också den högsta andelen protein (ca 2,1 procent av vikten) av alla rotfrukter och knölar. Proteinet är dessutom rätt högvärdigt, med aminosyror som passar människan väl.

Potatisen innehåller också rikligt med c-vitamin – en enda medelstor potatis ger hälften av det rekommenderade dagliga intaget och en femtedel av den rekommenderade dagliga dosen av kalium.

Efterfrågan på potatis fortsätter att stiga. De senaste tio åren har potatisproduktionen vuxit globalt med i medeltal 4,5 procent, och det betyder att den gått om tillväxten av många andra viktiga födoämnen, speciellt i Asien.

I Europa har konsumtionen av potatis gått ner, men konsumtionen i utvecklingsländerna har istället vuxit från under 10 kg per capita år 1961-1963 till nästan 22 kg år 2003.

I utvecklingsländerna konsumeras fortfarande bara en fjärdedel så mycket potatis som i Europa, men allt tyder på att konsumtionen kommer att stiga kraftigt i framtiden. Fram till 1990-talet odlades och konsumerades merparten av potatisarna i Europa, Nordamerika och länderna i det forna Sovjetunionen. Efter det har efterfrågan och produktionen på potatis vuxit mycket kraftigt i Asien, Afrika och Latinamerika, från 30 miljoner ton på 1960-talet till mer än 165 miljoner ton år 2007.

Uppgifter från FAO visar att produktionen av potatis i utvecklingsländerna för första gången gick om produktionen i i-länderna år 2005. Idag är Kina den största potatisproducenten, och nästan en tredjedel av alla potatisar i världen skördas i Indien och Kina.

Asien och Europa är de två största potatisregionerna och stod för mer än 80 procent av världsproduktionen 2007. Också om skördarna i Afrika och Latinamerika var betydligt mindre så låg de ändå nästan undantagslöst på rekordnivåer. Avkastningen av skörden var klart störst i Nordamerika med mer än 36 ton per hektar.

I Asien äts hälften av världens potatisar, men den stora befolkningen gör att mängden per person ända låg på anspråkslösa 25 kg år 2005. De mest hängivna potatisätarna finns i Europa. Konsumtionen per person är lägst i Afrika och Latinamerika, också om den växer snabbt.

I många utvecklingsländer pågår ett skifte i näringsintaget då högre inkomster speciellt i storstadsområden har lett till en ökad efterfrågan på energirik mat. Som en följd av det växer också efterfrågan på potatis. I Sydafrikas urbana områden har konsumtionen av potatis vuxit, medan majs fortfarande är den viktigaste grödan på landsbygden.

I Kina har ökade inkomster och urbanisering lett till ökad efterfrågan på förädlad potatis. Potatisen spelar alltså redan en viktig roll i många länder när det gäller att göra dieten mer mångsidig.

Även andra baslivsmedel kan svara på behovet av energi, och potatisen ska inte ersätta dem helt utan snarare vara ett tillägg i dieten, med sitt höga innehåll av vitaminer, mineraler och proteiner. Potatis är ett viktigt baslivsmedel, men en balanserad diet måste också innehålla andra grönsaker och fullkornsprodukter.

Fakta: Det här handlar det om
Det huvudsakliga målet med det internationella Potatisens år (International Year of the Potato, IYP) är att främja en hållbar utveckling för industrin och producenterna. Året ska ses som ett första steg i en kontinuerlig process. Det kommer att fungera som en katalysator för informationsutbyte och initiera långsiktiga program för potatisutveckling.

På kort sikt kommer året att öka medvetenheten om potatisen och stöda potatisrelaterade aktiviteter. På längre sikt kommer tyngdpunkten att ligga på att skapa nationella program och utvecklingsstrategier. För att mångdubbla effekten av året kommer det att vara av yttersta vikt att skapa och upprätthålla kommittéer på regional och nationell nivå.

De omedelbara målen är:
•    att öka medvetenheten om vikten av potatisproduktion och -användning som ett medel att
avhjälpa extrem fattigdom och svält, samtidigt som miljön beaktas.

•    att koordinera och genomföra aktiviteter på nationell, internationell och global nivå för att fira
potatisens år.

•    att främja utbytet av kunskap och information om utmaningar och möjligheter för att förbättra
produktiviteten i potatissektorn på global, regional, nationell och lokal nivå.

•    att förstärka långvarigt internationellt partnerskap och samarbete mellan offentliga, icke-
statliga och privata intressenter i potatisens produktionskedja.

Och målen är:
•    En förstärkt profil för potatisen, som leder till högre global medvetenhet om grödans betydelse
för livsmedelsstabilitet och inkomstgenerering, större efterfrågan, bättre avkastning för producenter och producentländer, och erkännande och förbättrad förståelse för enastående gamla odlingssystem för potatis.

•    Förstärkta mekanismer för att bekämpa fattigdomen lokalt och deltagande mekanismer för att använda tillgångar för potatisutveckling och uppnå miljömässiga fördelar i de länder där potatis konsumeras.

•    Förstärkt internationellt samarbete genom att bygga partnerskap.

•    Förstärkt uppskattning bland skolelever när det gäller lantbruks-, närings- och miljömässiga samt sociala frågor, och livsmedelssystem överlag.

Hur började det hela?
Ett utkast till resolution framlades vid FN:s generalförsamling av schweizaren Stefano Toscano: ”Beaktande att potatisen är ett baslivsmedel för världens befolkning, återkallande resolution 4/2005 från FN:s FAO-konferens, införd 25 november 2005, försäkrande att det finns ett behov av att fokusera världens uppmärksamhet på den roll potatisen kan spela i att skapa livsmedelsstabilitet och avskaffa fattigdom i enlighet med det internationellt överenskomna utvecklingsmålen, millenniemålen inberäknade,

1.    Besluts att år 2008 ska bli potatisens internationella år

2. Inbjuder FAO att underlätta implementeringen av det internationella året, i samarbete med
regeringar, FN:s utvecklingsprogram, den konsultativa gruppen från internationella center för lantbruksforskning (CGIAR) och andra relevanta organisationer inom FN, samt relevanta icke- statliga organisationer...”

Konsumtionen av potatis har gått ned ganska mycket sedan 1990.

1990 potatis, färsk 60,4 kilo

2006 potatis, färsk  45,9 kilo

Medan potatisprodukter under samma tid gått från 6,8 kilo till 10,8 kilo. Är det då chips, pommes frites och liknande som tagit sina marknadsandelar?

Leif

Potatisstatistik skörd 2008 >>>

Folk och Potatis är en mycket spännande bok. Här finns massor att läsa om potatis och naturligtvis även om folks relationer till potatisen.

Hittade detta på sidan 86, vänstra spalten:

 

Fröpotatis

Ett gammalt beprövat tillvägagångssätt ger E. Fries och P.F. Wahlberg i den senares sammanställning Potäternas sjukdom 1847:

 

»För dem, som med uppdragning av potates från frö skulle vilja sysselsätta sig, bör nämnas att detta bäst lyckas, om de på hösten, af friska, fristående stånd på tjenlig lokal, insamlade väl mogna bären på svalt med frostfritt ställe förvaras till frampå vintern, då de lindrigt söndertryckas, hvarefter fröen, sedan de några dagar lemnats i moset, ursköljas och inläggas i torr sand, samt sålunda i källare förvaras till våren, då de, så snart frosterna upphört, utsås på lämplig mot solen belägen plats, helt grundt och helst på det afstånd plantorna böra äga, så att de ej behöfva omflyttas. … erhålles på detta sätt redan första året brukbara potäter, men af många olika slag, hvaribland de bästa till framtida odling utväljes.«

I Folk och potatis, Gunnar Arnborg står på sidan 86 vänstra spalten:

Ett exempel på det lilla, som blir till något stort och betydelsefullt och med sitt namn hedrar någon som i sin tur äras bör.

Ivar Lo-Johansson fick en sådan utmärkelse. Någon stol i Svenska Akademien blev det aldrig för honom. Men hans namn skall länge än sättas fram på borden i form av Ivar Lo:s blå, en härlig potatissort, som vid kokning mister sina blåa ton och blir helt vit.

 

Läs mer om Gunnar Arnborg, Får medalj för sitt livsverk >>>